Spårlöst...

Lika fort som den kom är den nu borta... några få vita klumpar vittnar om att den faktiskt var här. Samt några kort på min kamera. Spårlöst... utanför är gräset grönt igen, det är någonting som bara är så fel...

Det är det somliga saker som ochså är. Till exempel jag. Måste lära mig att inte bete mig som ett psykfall mot Alex när jag mår dåligt. Det funkar inte så... det kommer gå åt helvete om det fortsätter på den banan. Verkligen... det vill jag inte. Men vet varför jag gör som jag gör... det är logiskt i min ologiska förvirring? Han är en av dem som jag bryr mig mest om, antagligen den som förstår mig bäst. Vet om att jag någon gång kommer att förlora honom, det gör mig rädd? Lösningen är att stöta bort honom innan det händer? Bra vännen, det är ju logiskt. Grattis?

Ibland är jag nog en större idiot än vad jag någonsin anklagat mig själv att vara. Det faller inte inom några som helst vettiga ramar. Bara idioti. Borde lära mig att prata istället för att vara skita i det hela och vända mig innåt. Men det är svårt... ett svårt mönster att bryta? Svårt, men inte omöjligt.

Den här helgen har varit en minnesvärd sådan, och inte åt det positiva hållet. Ibland undrar jag verkligen vad tusan jag sysslar med, hur mina tankar egentligen går. Idag har jag inte ens velat tänka på det.

Begravt mig i stallet och med enkelt prat som inte berört de mer svåra ämnena, kände att jag inte skulle palla det idag. Igår var bara för mycket... för mycket tankar, tårar, illamående och skuldkänslor. Men mest känslor av att egentligen inte ha något egentligt värde... att bara vara någonting som tas för givet, som man vet om alltid finns där... spelar ingen roll var/när/hur... alltid tillgänglig.

Borde inte tänka så, det vet jag om. Men ibland är det svårt att låta bli. Igår brast det bara. Droppen som fick bägaren att rinna över? Vet inte hur länge jag satt ensam i soffan, i ett mörkt kallt rum med vinden vinade utanför och bara skakade av gråt.

För mycket tankar...

För mycket bös...

För mycket idiotiska handlingar och saker som sägs...

För mycket...

Tack Anna... vet om att jag kanske är en lite udda prick som kanske inte är helt lätt att förstå sig på ibland? Men tack för att du förstår utan att saker sägs och att du bara är när man bara behöver vara.