Potatismos äro mina byggstenar...

Har idag åstakommit någonting mycket ovanligt när det gäller mig... hittills så har jag... inte gjort ett enda dugg på hela dagen? Wtf, känns jäkligt skumt men hey, det finns en första gång för allt.

Började dagen med att vakna vid 7 för att inse att detta aldrig kommer att gå... somnade om till nio. Gick upp, mådde allmänt skit och var för trött för frukost. Vandrade från mig upp till huset, detta är det enda som jag varit utomhus idag. Vandrade upp, körde in Tommy Tiernan i dvdn och försökte må bättre. Detta funkade hyggligt... men för att vara på den säkra siden fick jag ta in de pålitliga medlen: Eddie Izzard - Glorius... det slår aldrig fel. Någonsin, skrattade tills jag grät. Även om jag kan alla skämten så skrattar jag ändåså lika gott (Ok inget slår kanske första gången då jag låg på golvet och hade kramp efter för mycket skratt). Men efter det började jag att må bra igen... allt det där tunga som nästan bokstavligt talat stod och försökte krossa mitt huvud var borta.

Sen börjar lite problem... friidrotten startar för dagen, och har man väl börjat att titta så går det inte att slita sig. Har även lyckats med att se ett avsnitt One Tree Hill och ett 2 ½ men... detta mina damer och herrar har varit min dag. Mår nästan illa av det... jag har bott på soffan en hel dag!

Och sådant här finns det vissa människor som klarar av att göra dag in och dag ut... fy tusan. Jag mår ärligt talat illa...

Men jag har faktiskt även pratat i telefon med en person som jag inte sett på ett år... shit alltså, ett år. Tiden går med sjuk fart...

Jag border seriöst tvätta lite kläder då jag ska till jobbet imorgon...

Samt gå utanför dörren och göra något vettigt, typ rida, träna, röra på mig!

Men rida först? Sedan vet jag inte riktigt vad, måste nog ta seriösa mått för att stabilisera upp att min vänster arm ska växa ikapp höger armen. Varför måste den jämt vara så snabb i tillväxten för? Anyway, röra på mig var det jag sa... sätta lite fart på fläsket... efter den här dagen så känner jag mig mest som en... soffpotatis och att musklerna har blivit till... potatismos

*brr* skrämmande tanke...

Men men, synd om Elfsborg igår. De kämpade fanemig väl... förtjänade verkligen ett lika resultat. Men Valencia klämde in andra målet i 90:e minuten... ibland så vill sig inte saker helt enkelt...

Here we go again...

Fuckade, fuckade, fuckade drömjävel. Måste den här komma tillbaka till och från... när jag som minst anar det! Har kramp i magen... den är verkligen helt och hållet genomstörd. Finns inget som man kan läsa ur den förrutom att jag förmodligen kommer att drabbas av en psykos (hoppas jag). Seriöst, återkommande drömmar i alla ära... men den här är bara för mycket. Vet inte ens om jag ska klassa den som mardröm eller inte längre. Själva den totala paralyserande skräcken mattades av efter andra gången den dök upp. Det värsta är att jag inte helt vill sluta att drömma den... är lite nyfiken på hur det hela slutar. Säkerligen i ett komplett blodbad eller total ödeläggelse... för redan nu är allting nergånget med brunguldassig färg och giftiga ångor överallt. Men det spelar ingen roll hur många gånger jag vaknar på en natt, varje gång jag sluter ögonen börjar den att rulla igen. Frågan är vad jag ska låta vinna, nyfikenheten över hur det hela går... eller hur dåligt den får mig att må?

Svårt att kontrollera sina drömmar, vet det... men jag vill inte riktigt drömma den igen. Tycker inte om att vakna 6 gånger på en natt med krampkänningar i kroppen... tycker inte om att veta att sekunden som jag sluter ögonen så fortsätter drömmen bara där den blev avbruten... tycker inte om att se allting, precis allting som jag håller kärt raseras och förintas.

Men vad gör man? Någon som vet om det finns någon medicin mot mardrömmar? För jag vet ju om att det finns någonting som startar dem... aldrig mer testobjekt säger jag dig. En månad som har förstört min sömn i två år nu...

Ingen rök...

utan eld. Det samma gäller för lukten, så visst blir man lite nojig. Men än så länge lugnt, får ut och lokalisera vart det kommer ifrån lite senare.

Men det är ju bara underbart, visst det sticker i halsen och svider i ögonen... men den lukten är något speciellt.

Är på gott humör nu igen? Pendel, säger ju det.. och eftersom att alla andra (clabbe ursäktad då han konkar runt på förstora ryggsäckar någonstans i världen) är så fatalt dåliga på att hålla mig road med bloggar får jag svammla på själv. Tänka sig att lite elakheter mot sig själv kan göra en på såpass gott humör. Har ont i låren, mhm de kommer nog ha härlig träningsvärk imorgon. Men de börjar fungera fint...

Skulle vilja införskaffa ett par sådana där solglasögon, sådana med bildskärmar i så att min dag skulle kunna fungera. Vet inte riktigt hur höjdhoppsfinalen ska få plats i mitt schema liksom... och missa den existerar bara inte. Samma sak gäller för 100 m häck, men tills dess är jag nog hemma?

Hade faktiskt något vettigt? på skallen nu... och jag undrar bara lite vad som är med alla dessa sjuka dagdrömmar som jag har. Visst, de har väl funnits runt ett jäkla tag men nu börjar de bli flippade. Seriöst, jag måste börja träffa folk igen... annars kommer någon att spärra in mig på ett mentalsjukhus snart. Fantasi i all ära, men viss kontroll vill man väl ha? Mhm...

Men men, tanken med planen var bara att säga litet tack till det där Scabbet för låtarna han skickade. De är verkligen perfekta att träna till... musiken tömmer hjärnan helt samtidigt som texterna får en att fundera. Fråga mig inte hur det går ihop... men det gör det på ett jäkla bra sätt. Nystartat and up and running änna. Poff, väck, gone... system online.

"A man's face is his autobiography. A woman's face is her work of fiction."

...

Känns som om man fastnat lite granna... ska ut och gå och rensa tankarna ett tag. Välbehövt?

Det pendlar och har sig som vanligt... annat stinger till när man kommer att tänka på det... svider i ögonvrån. But hey, that's life...

Har inte helt klurat ur hur man kan vara så omotiverad samtidigt som motivationen slår i taket... dessa ständiga dubbla budskap. Jag hänger inte med... står vid sidan och ser på all förvirrelse som råder.

Det börjar bli höst, dimman kommer inrullades i skymmning och gryning... älskar det.

Känns som om jag återigen fastnat i den där gamla illusionen som inte riktigt vill släppa taget... eller inbillar jag mig själv att så är fallet? Vet ärligt talat inte riktigt hur det känns... sekunden som jag sätter mig ner själv... eller går ifrån... när saker lugnar ner sig och jag inte har något att fokusera på så drar sig mungiporna neråt. Saker och ting verkar... falskt igen.

Men samtidigt vet jag inte om jag kan lita på det som jag själv målar upp. Mina jag har aldrig varit pålitliga... borde kanske lära mig att ignorera dem. Lätt gjort när man inte vet åt vilket håll man ska gå. Fråga mig inte vad det är... för jag har ingen jäkla aning. Det enda jag vet är att när allting tystnar så börjar det att bränna i ögonen.

Nåja, det kommer att bli bättre så snart som min träning blir bättre. Brukar hänga ihop... eller åtminstonde förr i tiden. Mina axlar har börjat leva upp igen... saknat dem.

Har idag återigen konstaterat att stavhopperskor måste ha den snyggaste kroppen. Seriöst, de är smidiga men samtidigt jäkligt muskulösa. De är inga vandrande benknotor som höjdhopperskorna, inga ben som är svåra att få ner i ett par jeans som sprintersarna och inte heller några starka urmänniskor som de inom styrkegrenarna (fast den främsta tyska kulstöterskan är ju bara stencool. Alla här hemma är övertygade om att hon vid sidan av friidrotten driver en piskbutik)

Älskar när VM och liknande är, kan väl erkänna mig själv som en sportfåne? Men favoriten i sådana här evangemang måste jag säga är Koji Murofushi... det har han varit i några år i min värld. Han må inte vara så grym som han var innan, men det är något med honom som jag gillat sedan första gången jag såg honom (förutom att männskan har fyra ton med snygga muskler och inte gör ont i ögonen dvs).

Något av en hint av att känna lite ånger att jag aldrig hade tid att ta upp någon annan sport på riktigt. Något som hade lockat inom friidrotten skulle vara spjut och slägga... andra sporter så skulle det vara att fortsatt träning med kampsport... eller kajak! Det är någonting som är roligt (återigen i min värld kanske) och dessutom vet jag om att det är någotning som passar mig. Gått i banorna att köpa en, får göra det tills nästa år och leka runt på sjöarna. Mhm, tycker verkligen att det är grymt skönt. Det går fort, det har med vatten att göra och man får jobba härligt mycket. Mhm <3 Skulle egentligen börjat när jag flyttade tillbaka till Sverige, men tiden? Sen har det lite fallit i glömska... Någon som vill leka runt med mig i plaskedammen?

Nåja, nog om ämnesbytning som svammel... nu ska jag ut och gå... sedan ska jag träna.

Putt...

Ok, träningen blev inte som tänkt. Lina började med att ömma fram när jag började rida och då det inte värmde ur betämde Björne och jag oss för att låta henne skippa hellre än att riskera något. Men skönt att vara tillbaka på träningen i alla fall även om jag inte fick träna nått :/ Får hoppas att hon bara ömmar efter den där förbaskat hårda framhoppningen som är hos Mariano och att det inte är någon dubbelsidig skit som måste behandlas så att hon blir borta i veckor... Men pratade lite planer och så så att han skulle börja pusha mig lite mor högre höjder. Men det tyckte han verkade lugnt då jag själv verkade så fokuserad och att jag pushat mig själv bra under sommaren. Men skit i alla fall... ska ringa vetrinären imorgon. Please?

Men min egen träning kändes desto bättre, det knäet som jag pajat två gånger iår höll nu för 75 kg. Yeah, så var lite glad för det. Körde rodden på 55 kg, tänkte att det kan ju vara bra att ta det lite halvt då det skulle vara träningen senare... men tji åt det. Men en liten detalj... omg! säger bara det, en av dem killarna med vispgrädde på *mums* Han kunde ha omg tatuerat i pannan om han så ville... fast det var rätt mycket ögongodis idag. Ovanligt med så mycket folk mitt på dagen...

Men störande detalj... tjejer är bra på att märka blickar... dessutom vad för slags blickar det är. Och de där förbannade medlidsamma blickarna kan gärna gå och dö... blir väldigt irriterad utav sådant. Istället för att småglo med arg/medlidsamma/allmänt suckiga ögon när ni tror att jag inte ser så fråga vad det är i stället. Bara för en tjej ser lite slagen ut så betyder det INTE att någon pojk har pucklat på henne! My god, tack för att ni bryr er men seriöst... saker är inte alltid som de verkar.

Fast iofs, så arg som jag såg ut så var det väl ett under om någon hade vågat gå fram till mig. Är rätt sammanbiten när jag tränar, när jag dessutom tränar och blir irriterad så ser jag rent ut sagt sjuhelvetes förbannad ut :) Lilla flikka akta dig, akta dig..?

Nåväl... var återigen någonting som jag tänkte på som jag nu inte kommer på. Men men, känner mig mest både glad och uppgiven just nu. Känns som om det kommer att slå om till mer och mer uppgivelse ju närmare sängen och tid för sömn jag kommer. But hey... vad kan man göra?

Imorgon får det mest bli ut och gå, huvudet splittar när jag anstänger kroppen fortfarande. Får se vad man hittar på... kanske Göteborg? Eller så tar jag det imorgon? Ska försöka hela lite saker och ting först... självklara saker och annat. Stressande oro förstör ju annat när det gäller mig ochså...

Men men, nog med svammel för en dag? Ha, går det? Anyway, det har börjat att muras i stallet nu. Kommer att bli så fint så fint så... äntligen

...

Ok, har officiellt tråkigt just nu... och en dundrande huvudvärk. Men det är ju ovanligt detta året... funderar seriöst på att räkna hur många gånger jag nämt ordet huvudvärk sen bloggen startade. Nåja, tur att det inte är ngot alvarligare än sin hjärna som man skakar om lite till och från.

Anyway bra helg detta, den hästen som jag hjälper till med att rida gick finnemangen idag. Placerade sig tom i andra klassen så det var bra denna helgen. Kanske börjar saker och ting släppa nu äntligen?

Och äntligen för fler saker, träningen börjar nu imorgon! Ska bli skönt att börja få lite struktur och feedback på allt igen. En tös behöver det liksom...

Ska iväg och massera strax... ska bli väl med det ochså. Lite pengar i handen liksom, aldrig fel med det.

Nåväl, skum känsla dök upp innan. Kände för att brumma iväg och hälsa på murmel för ett litet tag sedan... då slog det mig att hon har flyttat. Man kan ju liksom inte brumma iväg och hälsa på murmels familj liksom... eller jo det kan man, fast då saknas det något trolligt och allmänt förvirrat.

Puh, trött... men rätt nöjd tror jag. Kändes fint i helgen förrutom mina små blackouter... men det fixar sig nog nu när träningen startar. För snart ska mina små börja hoppa 1,40... planen är att även piloten ska vara med på det :/ åja, inom sin tid... förhoppningsvis så är det någon ånad kvar tills dess.

Hade någonting som jag tänkt på idag, någonting som jag tror var viktigt... men det rymde från min tankegång sekunden jag slutade tänka på det *duh*

Imorgon ska jag ta en osocial dag tror jag... slapp sådan med, eller i alla fall på den fronten. Ska rida en häst, ut och gå med en annan, sticka till gymmet någon timme för att sedan åka och träna med den tredje efter 6 någon gång. Mer orkar jag nog inte med, får planera in det andra på tis-ons...

Nåväl... knådning var bokad så knådning ska det bli

Som sagt, när var det man skulle lära sig?

Ok, jag inser nu att jag inte var så oövervinnlig som jag trodde mig vara igår. Satan, känns som om huvudet mitt har planer på att gå itu. Grejt... snygg scen när man vaknade imorse. Kudden var helt blodig och håret var fasttorkat i ansiktet, som sagt... snyggt. Nåja, det får lov att bli huvudvärkstablett och iväg på tävling.

Igår gick det verkligen finnemangen, de var hur fina som helst. Det enda som rörde till det ibland var den där förbaskade piloten på ryggen ibland. Men jag antar att hon förr eller senare kommer tillbaka till sin gamla form?

Men seriöst så får jag ge mig nu... detta året har ju bara varit helt och komplett stört. Är det inte det ena så är det något annat. Men att bli knockad när man sitter och lindar ben var något nytt? Tror jag iaf, eller åtminstonde så att man blev provokativt sminkad...

Nåja, byta om och bege sig var fallet? Ses i ett annat liv

You learn as long as you live?

Vi kan ju hoppas det åtminstonde, så kanske jag inte gör om detta igen. Förhoppningsvis så håller foten hela dagen imorgon, projekt nummer 1 ska bli och se om den går i stöveln. Projekt nummer 2 ska bli och se hur många språng den håller. Tur att man inte är allt för smärtkänslig och dessutom är envis som en förbannad oxe. Men men! Jag vara idiota, javisst. Står för mitt kast och försöker fortfarande gottgöra det genom att vara oförskämt generös med sockerbitar.

Btw så har vi numera en egen walk of fame här på Renkesgården. Den involverar den nycementerade delen av väggen/stallet och min hunds tassar. Attentionswhore! Men sen så är hon det viktigaste som jag har så då får det gå. Dessutom så egotrippad som den voffsingen är så är väl detta det minsta som vi kunde göra för henne, right?

Nåja, anyway... tidig morgon imorgon samt på söndag. Japp, helger ska spenderas på sådant sätt har jag hört. Men som sagt, har utnämt mig själv (och blivit utnämd av andra) som idiot såpass många gånger att snart allt går att skylla på det. Undra om man kan få det tillståndet verifierat av en läkare?

Nåväl, ikväll får en av mina älsklingskillar sätta punkt för dagen och skicka mig i säng...

"I am so clever that sometimes I don't understand a single word of what I am saying."

Andas?

När mitt humör flammar upp så gör det så rejält... sitter just nu och har jävligt ont foten. Känslan är liknande med att ha en spricka så jag hoppas att så inte är fallet. Satan vad ont det gör, satan sådant humör man har och satan i gatan att det ska drabba även sådana som inte egentligen gjort något. Inget bra att bli förbannad när man även är hungrig, monster? Tror jag var ca en väldigt liten bit från att dra till mor min. Det är bra, seriöst... jävla psykfall är jag. Men mitt tålamod tryter, rejält... särskillt när det gäller vissa ämnen. Blir så arg när jag bara går och väntar på att det ska hända någonting... men ska någon liten hinna bryta benen och avlivas innan dess? Och jag har avsagt mig allt ansvar på det departementet tills jag ser att någon annan anstränger sig för att fixa saker... grejt. Lagom bra för mitt humör... jävla argbigga är vad jag är?

Hatar när det blir så här, för det går alltid som det går och jag får världens samveteskval efteråt. Anledningen till att foten mår piss är för att jag drog till Lina rätt hårt med den... egentligen inte meningen att det skulle bli så... men var så arg redan... hatar mitt humör. Det är skrämmande... är rädd för vad jag skulle kunna göra...

Så nu sitter jag här med världens samveteskval över hur dum i huvudet jag är, ledsen för att Lina åkte på sig en törn, stressad över att allt ser ut som det gör och dessutom med en ledsen fot. Nejmen, strålande strålande. Duktig idiot...

Ska ut och putsa grejerna och packa klart dem snart. Det är lugnande... fy tusan, byggarna måste tro att jag är en jävla psychobitch :/

Längtar tills jag får hem min spikmatta... känns som om att den kommer att bli en bra sak för mig...

Home...

Mhm, ska nog ner till mig rätt snart och leka lite med Ps2, undra bara vad man ska leka med den? Hm, och vilken Tv den vill bo hos? Det är ju rätt bekvämt att ligga och slacka i sängen liksom... hm, återstår att se detta.

Idag kan man konstatera att stallet minst sagt blivit... luftigt? En hel vägg är väck och all inredning innanför denna, *pooff* sa det bara så var den nere och ligger numera utspridd över halva innergården. Niiiiice. Hoppas att det inte blåser mycket inatt, då bli hestarna mina lite vindblästrade. Men roliga små överraskningar man får när saker och ting blottas för bara ögat. En av de bärande balkarna till taket var delvist partiellt och delvist helt borta. Hoppsan, en till Gudrun och taket hade kunnat rasa ned över pållar små. Bra att detta blev gjort med andra ord. Imorgon ska det börja muras :) Duktiga är de små arbetsmyrorna allt, bra blir det och snabbt går det. Mhm...

Träningsvärk idag, japp japp. Bröstmusklerna växer på sig allt :S Dock med hjälp av de gigantiska knutorna som bor där inne! Hjälp, de är skrämmande och ska hållas borta från kunnande händer (spec. Miss Ålands!)Känner redan nu hur fatalt ont det kommer att göra att trycka ut dem :/ Men pucko som man är och världssämst på att strecha så får man stå sitt kast... I guess.

Grattis Emil till vinsten av vadet btw!

Imorgon blir det nog, kanske, må hända Göteborg igen. Hinner väl inte då alla ska ridas, badas och all utrustning ska putsas och packas. Men jag får lov att försöka vakna i tid (och dessutom inte se ut som ett lik på morgonen då jag måste gå förbi byggarna då de börjar jobba kl 7). Nåja, let's see about that in da morning änna. Tanken som räknas?

Och måste seriöst lägga mig under saxen snart alltså. Lär ju behövas en häcksax snart, min lejonman har bara blivit för mycket nu. Seriöst, de må vara ordnat för mycket men för mycket i alla fall. Liknelsen växa som ogräs äro inte långt borta från att hoppa in i min mun och ut igen. Funderar på att åka och hälsa på Freddy igen och låta hennes frisörpolare kidnappa mig ett tag, sounds like a plan. Frågan är när det ska hinnas med?

Nåväl, nästa vecka ska det hinnas med allt annat som vanligt samt en del massager, göteborg för att träffa Nelly och massa jobb. Mhm, tiden går fort... lite väl speedad börjar jag nu tycka då jag insåg att jag fyller år om lite mer än en månad. Fyller tant :/ Man skulle vara som Boel då alla tror att hon är 18 :) Jag brukar hamna runt 26 delvis för att jag är så "lugn, erfaren och välformulerad" Öh, tja det har jag i vilket fall fått höra från en del gäster. Jobbansikte någon? Just det där med välformulerad gör mig lite förvirrad, stavar ju till och med fel när jag pratar så..?

Svammel i mängder, du skulle slutat läsa efter första raden. Det står ändåså ingenting av intresse för en som är insatt i det som varit. För det orkar jag inte gå igenom idag, alltså gläffser man på i glättig ton så äro det sedan länge glömt?

Ska försöka hålla mig borta från allt som heter internet+skor+kläder+annat fint den närmaste tiden. Hittat så mycket som det står skrivet Thilda på att det är löjligt. Funderar på att flytta över heeela lönen till ett spärrat konto eller nått. Ska nog kanske bara tillåta mig själv att unna mig en liten liten (mjä, kanske två?) små söta saker. Mhm, för de vill flytta in till mig och skulle vara snygga till mina favvojeans :) Både uppe och nere änna... vem förrutom mitt bankkonto märker eller tar skada för att de flyttar in? Just det, ingen. *Purr*

Irriterande att ha en spegel precis bakom datorn, för så fort man kollar upp så möts man av ett par ögon med alldelles för stora pupiller. Look into my eyes and tell me what you see? Hum, det är skumt när de gör sådär. Hoppas att man har den turen att de är normala när man väl blir stoppad av polisen.

Dagen kan sammanfattas på många sätta och vis idag. Vet inte riktigt vad som ska sätta punkt för den så det får någon annan göra:

The rules of the game
"All life is a stage and a game: either learn to play it, laying by seriousness, or bear its pains."

(För er som inte vet så var det Palladas som skrev det... fast på grekiska då givetvis)

...

Ett evigt velandes... varit iväg på gymmet en vända med Boel idag. Det händer alltid saker när hon är med, alltid sådant som man kan skratta åt. Tror faktiskt att ho nästan är klantigare än vad jag är :) Har även varit väg på skattedravel med Jenna nu hela kvällen. Vet inte vem av oss som ärmer förvirrad än den andre just nu, vi springer om varandra med jämna mellanrum? Men förvirring råder och lösningen på det hela är enkelt: Svartjobb och revisor. Punkt.

Det är en evig pendel detta, man börjar ju grubbla såfort musiken stängs av och sällskapet skingras. Men men, inget att göra åt... i alla fall inte för stunden. Hittar väl min bot någonstans. I vilket fall ska dets återigen in till Göteborg imorgon, och troligen även på fredag för en vända på Liseberg (jag hinner inte, hinner inte, hinner inte... men ska försöka iaf) Någon som vill haka på?. Imorgon känns det som om det kommer att bli rätt tungt... fast man kan ju ha fel. Men rätt mycket prat kommer det att bli, det är oundvikligt. Får ringa och höra mig för om det finns en vaken kram i närheten sen på kvällen... känns som om att det kommer att behövas.

Insåg rätt så rejält igår att man har mycket ouppklarade känslor som ligger under alla de lager av spärrar som man placerat runt dem. Vet om att de måste jobbas igenom... men vart finns orken för att göra något sådant? Är bättre stöd åt andra än vad jag är åt mig själv.

Det har varit för mycket psykologiskt grävande den senaste tiden. Allt som Sören sa i helgen och allt som hänt på annat håll nu. För mycket? Satt ihopvikt i kramp igår, oregelbundna andetag. Ha, garderober är bra saker att ha... kanske borde man jaga ut några skelett så att den kan krympa lite.

Sitter för stunden och undrar om det är krampkänningar som är på väg tillbaka eller om det är påbörjad träningsvärk i magen. Tror det kanske är båda?

Tur att jag är rätt bra på att kontrollera mig när andra människor är i närheten för annars kommer jag att börja gråta sekunden som jag får syn på henne.

Vill vara liten inatt, bara ligga ihopkrupen och vara liten...

Helvete...

Sitter bara och skakar med tårar i ögonen... helvete.

Precis pratat med chefen för att berätta i hennes ställe vad som hänt, darrande röst. Sådant här kryper in under skinnet på en...

Helvete... åker iväg nu. Behöver egentligen luft och skog, men sällskap får det bli...

Svammel...

Velat run i hagarna nu på eftermiddagen och försökt ta kort på de där fyrbeningarna som man har där ute. Det är lagom enkelt, speciellt när man har så många hjälpande näsor. För inte kan jag ta korten själv? Nej nej, måste ha minst en näsa på kameran, i mitt hår, nafsandes på mitt öra och/eller snuffsandes längs med benen för varje kort som skulle tas. Bäbisar är så nyfikna av sig alltså... men nu har de iaf hamnat på kort igen. För satan så de har vuxit till sig nu, speciellt lilla Lady Spitfire. Hon har en riktig kanon till rumpa precis som mor sin och de där missilerna till bakben är duktiga på att dela ut lårkakor. Sötnos <3

Ska ut och gå nu var nog planen, ska brumma iväg till Boel sen och hänga lite ikväll. Så då vet man aldrig hur det går.

Dagen som sådan har varit väldigt upp och ner, kände ett tag här då det rådde en minst sagt hetsk stämning att jag ville iväg. Så då var det grabbningav ce kamera och ut i hästarnas sällskap. Det är lugnande, samtidigt som skrattet börjar bubbla när man kutar runt i hagarna med tre fölungar som jagar en i full kareta. Viner hovar runt omkring en i glada bocksprång, tafatt och jage är roligt med de där små liven.

Satt tidigare idag och funderade om all denna hysteri som råder runt omkring förhållanden. Det är aldrig bra i vilket läger man än befinner sig i. Singlarna tycker att man är tråkig om man är tillsammans med någon och är man singel så förföljs man av medlidsamma blickar från de som är i ett förhållande. Seriöst, behöver man en annan människa för ens liv ska vara komplett? Nej, inte det minsta. Man behöver vara en komplett människa, vad det nu är... Vet så många som studsar in och ut i förhållanden bara för att de är så rädda för att vara ensamma. Vad har ni vänner till för? Spänn av lite granna, världen faller inte samman bara för att du är singel ett tag. Se det som personlig utveckling, möjligheten att testa nya grejer utan att någon håller dig tillbaka. Lev syndigt för allt vad ordet är värt, ibland kan man behöva det för att inse somliga saker.

Blir alltid irriterad när man får frågan "Varför?". Tja, anledningen är helt enkelt därför. Sen kan man fylla i det svaret som man vill. Därför: att jag inte hittat någon av intresse, Därför: att jag inte känner för det just nu, Därför: att jag inte vill belasta någon med en trasig själ, Därför: att jag inte vill att någon ska göra mig hel... vill vara hel från början.

Har vänner som kollar på mig med skeptisism i ögonen och undrar hur jag kan ha det som jag har det. Enkelt, det fungerar bäst så. Det är inte så att jag går runt och ångrar saker efter åt, varför skulle jag göra det? Det är fullkomligt naturligt att roa sig med människor utan att ha några tankar om giftemål i bakhuvudet. Religioner har totalt förstört vissa synvinklar, präntat in i skallarna vad som är rätt och fel. Sen kan alla komma och säga att de inte är påverkade som religioner, men det är bara bullshit. Är man uppfödd i en samhällsstruktur som bygger på dåtida religösa lagar så påverkas man. Punkt. Mina föräldrar är inte gifta, jag är inte döpt och är inte heller med i Svenska Kyrkan. Men inte skulle jag påstå att religionen inte påverkat mig...

Tror det är många saker jag stör mig på idag, tror mycket av det beror på att jag är orolig för en vän. Brukar ramla in i tankar om det mesta då, mest bli irriterad över saker som jag ändåså inte kan uttrycka mig om. Kan aldrig skriva ner det, blir mest svammel som hela det här inlägget. Röd tråd frågetecken?

Ska ringa lite granna... sen ska jag ut och gå tankarna av mig... sedan ska jag vara glad och pepp igen och försöka att sluta pendla var och varannan minut.

Natten...

Kom precis ihåg hur förbaskat stört jag drömde inatt. Avskyr när drömmarna börjar precis som verkligheten nyss har varit och sen spinner vidare. I vilket fall så när jag vaknade i drömmen så hade jag skägg. Ni vet så där snyggt, långstubbaktigt skägg. Grejt, bekymmret för stunden var hur jag nu skulle lyckas med att pojken som hade följt med mig hem inte skulle se detta. Smyga, smyga, smyga... Men det som var så underligt i drömmen var att allt var precis som det skulle (förutom detaljen med skäggväxt)ingenting var konstigt... Allt som utspelade sig var gårdagen + en rad händelser som inte inträffade men som mycket väl kunde varit (förrutom vem pojken i fråga var, men men. Så när jag velade iväg uppemot huset var jag helt övertygad om att jag nyss gett pojken i fråga en skjuts och gick omkring och kände mig allmänt nyrakad om hakan.

Erhm, det var först nu som jag började inse att den där nyrakade känslan var bortom all logik. Har aldrig haft skägg, varför skulle jag raka mig?? Smygiga drömmar är jobbiga, har hänt förrut att de övertygat mig så att jag faktiskt trott på dem och gjort bort mig iom händelser och konversationer aldrig inträffat. Men men... tur att man är van vid att grodor i flodhäststorlek i vanliga fall hoppar ur min mun...

Anyway, vet inte riktigt hur detta året ska gå ihop. Är bokad tills v.43 på jobb och är redan nu mer eller mindre fullbokad. Kommer ha mycket jobb framöver, så frågan är hur mycket av det jag vill boka upp mig på? Har tänkt att min första tävlings/jobbfria helg ska ägnas åt Prag om det funkar, sen är det lite sporadisk utdelning mellan Norrköping och Åland. Men antar att det bara blir typ två helger ledigt så... jobbar alla andra har jag tänkt. Undra hur den nya ledningen tänker göra, om det är jobb hela nyårshelgen eller inte? Hmm, nåja jobb finns det. Tänkte att syster min får lov att se mig först till våren, kanske åker jag en sväng förbi henne till sommaren med då hon flyttat tillbaka till Dublin? Sen ska ska man försöka få in Milano ochså? Wtf, pengafronten kommer att bli väldigt underhållande känner jag :S Tänkte skaffa ett till deltidsjobb nu + det som jag själv jobbar in med företaget. Känns som om jag kommer att behöva jobba väldigt mycket oregelbundet. Men hur ska det annars gå ihop? Har inte riktigt tid med ett 9-5 jobb. Men men, lägger undan två tredjedelar av lönen varje månad så...

Puh, ikväll ska jag nog vara social igen... det där tar på krafterna. Förstår verkligen varför buttra enstöringar lever så länge som de gör.

Har dessutom insett fortsatta problem med att ha en personlig copycat... hon börjar ta efter mig lite väl mycket nu. No good, är väl kanske inte riktigt den bästa förebilden att ha? Nåja, i vilket fall som helst så skuttade jag ut i stallet igår innan jag skulle åka för att stjäla tillbaka mitt bankkort som Lotte lånat. Var ju iordningfixad för att åka in till stan och så. Varav jag fick höra idag att Rebecka hade tyckt att jag var jättefin, och Lotte hade fått tusen frågor om hur man sminkar sig i en fart av en standard k-pist. Så inte nog med att denna elva-åring nu är på jakt efter ett par sådana cheap monday skor som jag har så ska jag dessutom lära henne att sminka sig? Hjälp? Jag kan inte sånt, kan man inte hitta en lite mer bimbolin förebild för sådant? Menmen, så tydligen har jag blivit bortlovad som make-up artist nästa gång mini ska på disco? Hjälp...

Får väl öva upp mina bimbolinfärdigheter fram tills dess *tihi* Antar att man kan googla sig fram till en handbok? "The glorious ways of how to become a true Bimbolin" *rosa fluffiga så glittrande små stjärnor*

Vid nödfall enbart...

Ibland undrar jag ifall man borde sätta upp en sådan spärr på sin telfon då man är trött och vill sova lite, lite längre på morgonen? Men nödfall var det tydligen...

Halv åtta ringer mor min med orden "Du måste komma upp nu, din far har en livskris! Han undrar om du så snabbt som möjligt kan komma upp till huset för han behöver spelhjälp!" Min far på 53 år är världens största pojke, vaddå växa upp? Nåja, den goda dottern som man är *host* så snoozar man två minuter till, rinner ner för trappan med "Har du sett hunden på den magen!?"- till hund i famnen, tar på sig kläderna mer eller mindre bakåfram och tar sig upp till huset. Förstrött mumsandes på en macka medans man går upp för trappan till övervåningen och dimper ner i soffan bredvid far sin som sitter med håret på ända i spelstolen och har livskris.

Ett tecken på att det börjar gå mot höst? Ett väldigt tydligt sådant, i alla fall i denna familjen. Ett till tydligt tecken är att jag igår möttes av en hund som såg ut att ha svalt en fotboll. Hösttecken av den ytterst tydligaste sort... Äpplesäsongen har nu börjat... nåja, tio år har hon hittills klarat så jag tror att hon klarar sig från att spricka detta året med.

Pratade lite med syster igår när jag kommit hem från jobbet... när klockan var tio och jag annonserade att jag skulle gå och sova klagade hon på att det var ju jättetidigt! Erhm, meddelade henne om att jag jobbat massa och var trött varav männskan kommer med att hon minsann jobbade 9 timmar igår! På en lördag! Och hon dessutom var jättebakfull! Hum, tycka synd om henne-känslorna var icke existerande med tanke på att hon får betalt för att sysselsätta sig med det som många andra bakfulla människor gör på sina bakfylledagar. Dvs spela tv-spel...

Nåja, kanske ska man börja bege sig ut för att sysselsätta sig med sin ständiga "hobby"? För att sedan bege sig till gymmet? För att sedan bege sig ut på promenad? Jäkla hurtbulledag då? Är för trött för det hela, men disciplin någon? Får väl bevisa världen att jag faktiskt har lite sådan... på vissa departementen åtminstonde...

Vad är stort...

runt och som knappt kan gå? Svaret är enkelt: Thilda...

Är just nu övertrött, överjobbad och sockerchockad. Hjälp? De har alla tre att göra med en sak men den sista är en del av det stora skyldig till. Det stavas bröllopstårta! Smakade en bit innan jag skulle åka hem och här sitter jag nu med ögon som både lyser och gråter. Strålande grejer säger jag dig... hihi, men blodapelsin och vitchokladmoussetårta var faktiskt rätt gott :)

För den som undrar så har det varit bröllop på hotellet i helgen... hela helgen... Hotellet har varit bokat tors-sön, det ni... det är vad jag kallar att spendera på ett bröllop. Men sen så var det ju ochså ett väldigt rikt bröllop som ägde rum, Svt var där och filmade. Det lilla man såg när man stod nere i grottorna och jobbade var fint, väldigt fint. Såg ut som om det var Oscarsgalan som rådde, minst... ett och annat dreggel rymde pga vissa klänningar och andra saker som var klädda i kostym. Mumma?

Nåja, lönen för denna helgen faller runt 3,2... funkar bra för mig. Jobbat 28 timmar... ska kolla om jag kan jobba så nästa gång med. Men intressant helg, pga felbokningar har jag fått bli inryckt och fått en av flera speedgenomgångar av nya behandlingar. Tur för mig och för resten att jag är lättlärd. Men har fått lära mig örtbaden, hydrobaden, ansiktsbas och hotstone i helgen. Bra grejer, på hot stonen hittade vi ingen frivillig som hade tid att bli visad på så Monica gav mig en Hot Stone behandling och skickade iväg mig för att göra dem sen. Som sagt, tur att jag är lättlärd. Det var även nära att jag skulle få lära mig en hel skrubb + aromainpackning via telefon :S

Nåja, hemma igen. Trevlig helg, bott tillsammans med Mira (en tjej från Bengtsfors :D Säger ju det att de i smyg försöker ta över världen) och med Sören... så det har varit massa skoj och massa psykologiska samtal + en indisk film. Mira och jag var även helt höga på jobbet i fredags då vi stod och skurade ut en dusch med någonslags kalkförgörare på en håla. Haha, den gick upp i skallen... vi stod bara och fnissade med gråtande ögon och såg psykadeliska mönster på de vitrutiga väggarna. Braaaa att gå och möta kunder sen :P

Nåja, trött som sagt... fått massage idag dessutom. Masserade Linda efter jag slutat... hennes axel hade fått spel... massage massage... misshandel?

Bra prylar...

Nothing but...

regn, regn, regn och regn. Nej men godmorgon på dig med! Wtf är det med det här vädret egentligen, och bättre kommer det knappast att bli. Nej, nej, nej... varför inte? Jo, för att den här så kallade intelligenta rasen vid namn homo sapiens inte kan tänka längre än näsan räcker. Bullskit alltså att vi ska vara så på översta steget, ha!

Men men, ska strax sticka till jobbet. Yeay? Enda fördelen med pissigt väder är att jag blir garanterat fullbokad, men hey... Smögen brukar solen skina i ändå. Men orka jobba 30 timmar? Mhm, tja det måste man väl? Behöver pengarna... orkar för stunden inte ta mer jobb. Borde börjat med det sedan länge men ordet orka ringer högt i mina öron. Ska kanske ta och fixa ryggen och höger axel en vända först. Kunde inte ens lyfta en 5 kg hantel igår med höger armen. Tror att något inte riktigt är som det ska sen jag flög av sist? Ont gör det och är sjukt irriterande, vilket gör mig på ett jävligt dåligt humör.

Nej men Thilda lilla kanske borde du packa?? Har ingen koll på vart något är och det känns som om jag inte kunde bry mig mer om det heller. Kasta iordning en väska om ett litet tag, har en känsla av att jag borde först och främst ta tag i den där lilla detaljen som heter att jag ser ut som en tvättbjörn.

Två år, två år, två år... just nu känns det som en väldigt lång tid. Men det är så mycket som måste ordnas. Delvis få somliga här hemma att inse att jag inte har lust att vara här... har gett dem ett år till. Men det värsta är nu när allt börjar gå bra så vill man ju inte lägga av. Men på två år kan mycket hända... men sen är jag inte kvar. Ska bli skönt att återigen lämna detta tråkiga kalla land, seriöst... vad ser folk i Sverige? Alla går omkring i sina egna små lådor och är rädda för varandra. Oh no! Det värsta som kan hända är ju att du kan dö om du börjar att prata med någon? Trångsynta människor är inte min melodi... flytt flytt flytt. Har ju ändåså en tendens att skaffa vänner som bor tre evigheter ifrån mig så...

Nåväl, drömde helt vidrigt fast inte inatt. Hela kvällen spelades upp i drömmen och sedan fortsatte den, men det som var vidrigt med det hela var att på morgonen när jag skulle trassla ut håret mitt så följde det med decimetertjocka slingor av håret vid varje tag med borsten... nej, har fortfarande inte vågat borsta håret. Men störd dröm iaf, den fortsatte med att det var en kille som jobbade här och hans syster samt pojkvän var och hälsade på. Pojkvännen råkade vara Simon så hålla masken inför flickvännen som var den samme som då var ju lagom enkelt. I Vilket fall som hade vi ett gäng shettisar som gick med sadlar på sig på ett stort fält tillsammans med någonting som såg ut som en blandning mellan får och vildsvin. En av de små shettisarna hade dött när hon lämnat oss pga att ägaren hade glömt av henne.
Själv hade jag nu förvandlats till en stor jag vet inte vad, troll kanske är det närmaste jag kan komma på? Nåväl, gigantisk var han i vilket fall och hamnade i ett motorcykelrace på liv och död. Nu satt jag och såg detta via en tv-skärm och var lätt panikslagen då jag inte visste hur kontrollen fungerade! Min syster satt brevid och försökte ha ihjäl "mig", skulle hoppa över en ravin... motorcykeln klarar inte hoppet och jag störtar ner för att kraschlanda på en röd linbana (precis den som går till Gibraltar för er som vet)Väl inklämd i kabinen blir jag förförd av en vrålsnygg mangatjej som använder sin kvinnliga list för att droga ner mig. Sen blir det bara stört... vaknar när klockan är halv sex på morgonen, har ont i hela kroppen, insnörjd i ett lakan och det enda som finns i skallen är irritationen över att jag fortfarande inte vet hur man hoppar med den där förbaskade motorcykeln. Skylten som kom upp med hur man skulle göra var så rörig... Irritation...

Tvättbjörnen ska nu försöka få bort sitt smink... för att ta på nytt... Svinto någon?

...

Det är bra när man mot sitt eget bättre vetande lägger sig och ser på A Clockwork Orange istället för att sova, men seriöst så behöver man sådant ibland. Hade helt glömt av hur spjuveraktiga den pojkens ögon är, de utstrålar ju bara glittrande ofog. Men bra film, den håller i sig trots att den börjar få några år på nacken nu...

Har fortfarande härlig träningsvärk sen i söndags, kändes rätt på när jag masserade Malin innan. Stackarn hade gått omkull och fått hästen över sig i förrgår. Man kan väl lugnt säga att musklerna fått sig en omgång. Men lyckades släppa upp det till en viss del, var mest mörbultad skulle jag tro.

En annan bra grej är ju denna, utegång nu imorgon. Det ska ske, no matter what. Nåde mig själv om det går kaiko. Men en detalj som lagts till är ju att chefen min ringde innan när jag satt uppe på en av hästarna. Undrade om jag kunde komma in redan på torsdag... givetvis kan jag det, dock inte vid elva som det först var utan börjar kl ett. Då måste jag åka hemifrån kring halv elva... innan dess ska jag rida fyra hästar. Måste sitta på första hästen strax efter sex... på morgonen... efter en utekväll med Göteborgskalaset och allt. Detta kommer att bli döden, men men får sova efter jag jobbat helt enkelt. Kommer att vara totalt död, funderar på att köra på ingen sömn hellre än bara två timmar? Men över min döda kropp att jag inte ska ut imorgon... så är det bara.

Hoppas att det blir en lika bra helg som den förra, sådana är så enkla att jobba då det är mycket att göra och trevliga människor.

Imorgon ska dessutom Dockan till Stefan, men det får nog Lotte lov att ta hand om. Hinner helt enkelt inte, har annat att göra. Tänkte nog dra till gymmet kring strax efter lunch där. Borde egentligen tvätta kläder nu, ringa tillbaka till Jennie, packa en väska för helgen och helt enkelt förbereda lite. Typ ha koll på kläder inför imorn med, så slipper man den paniken mitt i allt annat. Att många mycket jämt ska ske inom samma tidsram?

Har idag ÄNTLIGEN fått mina diplom, den som väntar på någonting gott? De tog sannerligen sin tid på sig. Men skönt att ha dem här, får införskaffa ramar till dem. Var rätt bigga... men men, the bigger the better?

Nåja, ska ut och gå nu jag. Kom på att det kanske är lika bra att vänja in sig vid tiden så vi nu går mot mörkare tider redan. Frågan som kvarstår är dock; Trots den klarblåa himmeln, kommer åskan att finna Pådden och mig i alla fall? Hittade mig igår med... hittills alla gånger. Ja, jag börjar bli lite paranoid...

Smile upon my face...

Det goda humöret fortsätter att hålla i sig, kanske klarar det sig veckan ut? Det hade vart något ni! På onsdag blir det utekväll, får se vad som händer då. Men på gott humör är man, vill ut och dansa... det pirrar i benen. De borde egentligen vara rätt trötta, körde mest ben idag på gymmet. Är helt förvånad över mina lungor nu för tiden, de håller? Tror att jag cyklade 2 mil och gick 1 mil först som lång uppvärmning... de funkade hela tiden? Skumma grejer detta, ingenting som jag är van vid kan man lugnt säga. Tog det rätt lugnt idag, kroppen är rätt slut efter igår och överkroppen värker. Körde lite lats, rodd, mage och lite vikter idag, det känns fint. Höger axeln värker fortfarande lite efter senaste fallet när jag belastar den så jag antar att jag får köra lugnt tills den fixat sig igen.

Rolig detalj när man knatar på i hundra knyck på bandet då några småkillar (tja, inte i körkortsåldern ens tror jag?) kommer in i gymmet och ska börja köra. Ens proffsiga sida börjar att fnissa lite inombords då de kör på alldelles för tunga vikter och det ser lite allmänt skakigt ut. Fick bita mig i tungan för att inte säga något... dessutom lite självförtroendeknäckande när jag själv börjar på de vikterna som de ansträngt stod och skakade med :)Brädad av en tjej, inte lätt i den åldern... Samma grej med rodden, en av småpojkarna tog rodden efter mig och drog igång... haha, det gick ju... bra :P Ett litet tips är att kolla vikterna först och veta vad man själv klarar. Körde lite lugnt på 50... sjuk skillnad i muskelstyrka från förr men det får jag inte tänka på. Det kommer ju att komma tillbaka, men vette katten om jag har lust att träna så mycket igen...

Ska ut och knata om en timme igen, tar väl min vanliga runda på 6 km... ska börja gå den längre här nu så småningom. Knät mitt är mer eller mindre helt återställt, måste bara stärka upp musklerna runt omkring. Har nästan planer på att åka in imorgon igen, men det får jag inte... lugn start... tre dar i veckan räcker till en början. Fanatisk orkar jag inte med att bli...

Jenna kanske skulle haka på nu på onsdag dock, blir kul med lite sällskap. Och murmeldjuret får man hoppas att hon hinner mitt i allt packandes. Kommer att bli... tomt?

Men men, så långt borta kommer hon ju inte att befinna sig... blir bara inga spontanbesök med glass på jobbet :S

Men men, sitter och laddar Pådden min så att han orkar med en promenix... har fått jobba hårt idag den stackaren. Fyra hästar, 2 timmars träning plus bilbrummning... undra om man kan köpa rullstolar till Påddar?

I still want you here tonight...

Sitter som vanligt och myser lite lätt. Insåg precis att klockan som nyss var innan åtta har krypit och smygit sig närmare nio. Med det kommer man utsökt att tänka på huruvida man vågar sig iväg på en promenad med Pådden? Tja, två gånger av två gånger möjliga har åska och hus i helvete brutit ut... inte för att jag klagar, men en liten förvarning hade varit skönt ibland.

Lagom slut i ryggen idag, gjort 8 starter i en sådan rasande fart att jag inte ens hunnit äta under tävlingen. Kände mig som en Jo-jo så som jag studsade upp och ner på hästryggarna. Puh, kände när sista vändan var klar att mina lår gjorde ont. Då är det illa, de är inte ens i närheten av sin forna styrka. Det ska ändras på! Men Lina och Lucky gick fint fint i 130:n, trots att Lucky var ett arsel och mest bockade och busade sig runt banan medan jag gick jobba häcken av mig för att hålla ordning på honom och dessutom lotsa oss runt banan. Grejt?

Imorgon blir det till att fixa allt med hästarna på förmiddagen för att sedan dra till gymmet. Någon som är på som sällskap? Ska starta lugnt och fint med att gymma tre dar i veckan här nu, typ. Skaffa mer jobb så att jag inte bosätter mig där? Ja, det kan vara en bra plan ja... samt så sitter aldrig mer pengar fel heller.

Nej men våga mig ut och gå med Pådden som sällskap kanske? Mhm, ser inte så många moln än så länge... men de dyker väl upp och jagar oss med dunder och brak precis som igår :)

Förklara varför jag sitter och småfnissar för mig själv med gråtande ögon (erhm, tror jag mosade en nerv innan Åland... gråter så fort jag tänker ordet skratt?). Kanske är jag bara på allmänt gott humör denna veckan... måste hitta någon att skylla detta på. Det går ju bara inte för sig :P

Dränkt kattunge...

Skulle tagit kort på hur jag såg ut innan när man äntligen kom hem efter en promenad.*muller* tror nästan att Poden min är åskframkallande? I vilket fall så när jag hade typ 30 minuter kvar hem så brakade helvetet lös. I början gick jag bara och njöt i fulla drag med ett leende som gick öra till öra... massa åska och lite regn har väl aldrig skadat, righto? Mjä, sen öppnade sig både vindarnas hus och himmlen för på min ca 50 m långa spurt så såg jag ut som om jag nyss deltagit i en wet t-shirt tävling. Grejt det... men man känner sig lagom stor på jorden då blixten slår ner i berget 400 m bort. Mäktigt ljud, liten flikka och massa regn... det stavas mys.

Men ännu bättre är att det tog ytterligare 30 minuter innan mina kära föräldrar kom på tanken att de kanske borde undsätta sin nu dränkta dotter. Det rann vatten innanför kläderna ner i skorna där de stod i sin egna lilla vattenpöl upp till anklarna. Ni undrar kanske varför jag inte tog skydd? Det hade jag gjort...

Puh, är redigt med trött just nu. Gjort broddhål på alla hästarna och halvt haft ihjäl Lucky, satan så förbannad jag kan bli på honom ibland alltså...

Borde egentligen ligga och sussa för fullt med massa drömmar som sällskap, men icke. Sitter och försöker bli lite sömnig. Väckarklockan ringer strax innan fyra och återigen kommer jag att undra vad tusan det är som man sysslar med egentligen. Idioti kallar många det för, jag kallar det för "hobby"

Är i lätt behov av massage för stunden, känns som om revbenet hoppat fel igen. Någon som vill rota runt i varför det gör så? Missade nämligen den händelsen då det skadades? Får trycka rätt det sen igen, får be någon dra över mig i helgen om det finns tid. Trycka ut knutor och sätta kotorna på plats. Mhm, tror jag är nästan fullbokad igen så 24 timmar baby! Money, hoppas man slipper nummerutdelningen från gäster denna gången... inte lätt att ha flinka fingrar ;)

Någon som känner för att sympati gå upp med mig imorgon? *ynk*

Nåja, fyra hästar ska tävla. Känns nästan som förr i tiden då det jämt var så här, hur tusan orkade man med det? Ung och dum? Nåja, det stadiet har man knappast kommit över...

Ser fram emot framtiden idag, hur velig och oförkarlig den än verkar så ser jag faktiskt fram emot den. Menar inte den långsiktiga framtiden alltså, den är jag fortfarande livrädd för... menar den snarkommande, mhm.

Borde man säga over and out kanske? Har inget vettigt att säga än tidsfördriv i vilket fall som helst.

Over and out. Dröm sött, dröm om latex och läder...

Caught a look in your eyes...

Sitter här och finurlar över en kopp té och irriterar mig på att bloggen min helt plötsligt ska klaga på allt som inte är rättstavas och/eller inte ens är ett ord. Som om jag bryr mig, hela jag är felstavad ändå så...

I vilket fall så var det något som jag tänkte på, men det minns jag inte längre, Nåja, inte lätt att bli gammal alltså. Velade i vart fall runt med en fröken Anna på stan igår, velade var ordet. Började redan när jag pratade med henne i telefon, när jag fick syn på henne genom bilrutan, när hon satte sig i bilen och hela resten av den dagen. Förvirrad fröken får mig att fnissa :) Men mitt i allt velande gjorde vi vettiga saker? Kanske inte i så effektiv ordning men vem tusan behöver sånt?

Och jag måste bara säga en liten sak, är sjukt nöjd över att jag lyckades spotta Annas dåliga ragg på hyffsat avstånd då jag typ sett männskan 5 min... förra året :P Paraply för aniktena och fortsätta gå. Japp japp...

Men köpte bra saker igår, årskort på gymmet (funderar på att sticka dit redan idag, även om jag försovit mig någon timme och fuckat tidsplanen), ett par träningsskor, en ny fön (yeay) och även en ny söt liten Pod. Älskar Poden, redan... vi är som ett gift par. Är ute och går tillsammans, sover tillsammans och äter frukost tillsammans. Erhm, alltså nu menar jag ett gift par som faktiskt tycker om att vara gift med den andre personen.

Men sent igår kväll var Poden och jag ute och gick en timme, det mörknade jäkligt snabbt. Började regna av den härliga sortens regn och sen kom åskan. Jag bara gick och mös i fulla drag, hade Skin i lurarna och bara njöt. Underbara väder <3

Samma sak när jag gick ner till mig för att sova. Forsen dånande, åskan mullrade och regndropparna spelade på taket... min lilla älskling kom dessutom och kröp ihop hos mig. Låg pressad mot min bröstkorg, huvudet på min arm och började att gnälla om jag inte låg och höll om henne. Mysfaktor...

Den här veckan har varit bra, visst det har varit några downers men bara sådana där man börjar fundera över livet, döden och människans natur... men tycker om att fundera på sådant. Funderingar är bra, det är när de tränger in en i ett hörn och hotar att kväva en med ångest som de blir för mycket. Men bra vecka, bra vecka...

Vill även tacka den personen som nästlat sig in i mina drömmar, vet inte vem du är men tack i alla fall. Vaknar nu mer omfamnad och varm inombords istället för kallsvettig med gråten i halsen. Tackar så mycket, man börjar dagen på ett lite bättre sätt då...

Sitter fortfarande och myser med Skin i lurarna, vet inte varför men jag älskar hennes röst.

Caught a look in your eyes
Did they linger too long?
Were you just being kind
Or have a read it all wrong
When i brushed by your side

Suddenly I realised
There’s something going on

Caught a look in your eyes...

Sitter här och finurlar över en kopp té och irriterar mig på att bloggen min helt plötsligt ska klaga på allt som inte är rättstavas och/eller inte ens är ett ord. Som om jag bryr mig, hela jag är felstavad ändå så...

I vilket fall så var det något som jag tänkte på, men det minns jag inte längre, Nåja, inte lätt att bli gammal alltså. Velade i vart fall runt med en fröken Anna på stan igår, velade var ordet. Började redan när jag pratade med henne i telefon, när jag fick syn på henne genom bilrutan, när hon satte sig i bilen och hela resten av den dagen. Förvirrad fröken får mig att fnissa :) Men mitt i allt velande gjorde vi vettiga saker? Kanske inte i så effektiv ordning men vem tusan behöver sånt?

Och jag måste bara säga en liten sak, är sjukt nöjd över att jag lyckades spotta Annas dåliga ragg på hyffsat avstånd då jag typ sett männskan 5 min... förra året :P Paraply för ansiktena och fortsätta gå. Japp japp...

Men köpte bra saker igår, årskort på gymmet (funderar på att sticka dit redan idag, även om jag försovit mig någon timme och fuckat tidsplanen), ett par träningsskor, en ny fön (yeay) och även en ny söt liten Pod. Älskar Poden, redan... vi är som ett gift par. Är ute och går tillsammans, sover tillsammans och äter frukost tillsammans. Erhm, alltså nu menar jag ett gift par som faktiskt tycker om att vara gift med den andre personen.

Men sent igår kväll var Poden och jag ute och gick en timme, det mörknade jäkligt snabbt. Började regna av den härliga sortens regn och sen kom åskan. Jag bara gick och mös i fulla drag, hade Skin i lurarna och bara njöt. Underbara väder <3 style="font-style: italic;">Caught a look in your eyes
Did they linger too long?
Were you just being kind
Or have a read it all wrong
When i brushed by your side

Suddenly I realised
There’s something going on

...

Okeeeey, insett en liten sak idag. När man legat vid datorn ute i solen sen efter tolv så får man färg på ryggen... massa färg... Det går en rand rakt över mina axlar där sol har varit och där ingen sol har varit :) Hett värre säger jag dig

Ska ut och börja rida nu, mhm. Det är fortfarande 26 grader ute = jag kommer att svettas ihjäl. Men men, inget som man aldrig gjort förrut righto?

Imorgon blir det tidig morgon, ska upp och rida alla hästarna för att sedan åka till stan med Sol? Mhm, det verkar vara planen åtminstonde. Införskaffning av gymkort ska det ochså bli då deras server låg nere, tusan det men hey.

Har blivit kallad för vettig idag, det är någonting som man inte hör ofta. Men men, tydligen gör det att man får massa bra musik skickad till en ;)

Ojoj, lite trött i kroppen? För mycket sol tror jag bestämt... om det nu går. Nåja, ska dra på mig ridbyxor och ridstövlar nu... känns verkligen som de kläderna som man vill ha på sig för stunden :S

Hemma...

Då var man åter vid datorn igen... funderar på att kanske gå ut ikväll. Men vem tusan skulle vara på det? Just det...

Haft dundermysigt i Tranemo i vart fall, stört skönt att träffa Freddy igen. Och hon har ju rätt lagom sköna vänner kan man lugnt säga. Söta med för den delen... Har haft massa saker att diskutera igenom... problem med vänner, pojkar, relationer och andra saker som kan vara viktiga och prata igenom titt som tätt.

Hon ska komma och hälsa på mig om någon vecka nu, det ska bli skönt det. Blir nog en hel del sådant i framtiden kan jag tänka mig... rådfrågat lite om saker som jag insett att jag sitter och badar i smeten. Vet inte riktigt hur jag ska bete mig alltid kring sådant, men som sagt...inte mitt problem egentligen så jag väljer att stunta i det. Fortsätter att vara som jag är så får personerna i fråga fixa biffen och bösa kring det. Tänker inte gräva ner mig i potentiella problem som egentligen inte rör mig helt och hållet. Känslor ställer bara till saker, det har vi iaf försökt att få lite rätsida på. Hon är mys hon, säger det som är på tanken och vet om vad för smet hon sitter i. Svårt när man inte helt vet vad andra sidan har att säga lite granna...

Men men, det har varit lite shopping... och massa mat :) Känns bra att gymkortet nog införskaffas imorgon så kunde jag mumsa lite med inte allt för dåligt samvete. Sen så idag fick jag reda på en av hennes planer för framtiden när vi var ute på promenad... en som jag hade blivitmedräknad i... glad. Tja, två år... sen bär det nog av. Bye bye igen... ska bli underbart tror jag. Behöver luftombytet och Freddy behöver komma iväg. Saker och ting borde ju ha hunnit ordna till sig fram tills dess. Men ska sätta upp ett nytt sparkonto inför detta...

Vet inte riktigt vad jag hade på hjärtat idag... saker som jag inte tänker skriva då det nog kommer att såra någon. Har fått vädra ur mig det idag... ska nog blir film nu iaf. Undra vilken? Har inga djupa, svåra franska filmer på datorn så det får väl bli annat. Men men... jag är till ro

Stress!

Varför blir jag alltid ett sådant monster när jag är stressad för? Fy satan alltså, det är klös i bruden. Huuu, humör kan man lugnt säga...

Men stressad iaf, försov mig en timme imorse. No no good, så har kutat runt som en komplett tok. Ridit alla fyra hästarna för att trimma lite inför helgen, så nu ska jag kasta mig i duschen och kasta mig in i bilen för att brumma till Tranemo. Tusan sådant fläng det blivit denna veckan (och det är bara tisdag!). Kom hem från Smögen i söndags, flängde iväg och runt omkring i Göteborg igår... mötte upp med bland annat Nelly, hennes pojkvän samt ytterligare en vän till henne som jag glömt namnet på. Från Uddevalla var hon iaf :) Hemma seeeeent... fastnade vid Parken änna (you know den där med dinosaurierna i :)) Kom i säng för sent... vaknade inte av väckarklockan varav stressen kom ifrån.

Sitter här tre sekunder för att försöka varva ner, går inte helt bra då jag dessutom håller på och äter. Anledning till varför jag skriver här, kastade i mig maten så det sa ajaj... så nu skriver vi och äter samtidigt för att det ska gå lite lugnare.

Men alltså, en snabbdusch. Har en känsla av att man inte bör vara helt genomsmutsig när man ska till folk och hälsa på? Det blir för mycket dusch just nu alltså... känns som om det är det enda jag gör nu för tiden... jobbar, rider, duschar. Hej liv?

Men i vilket fall, kan folk bara droppa ett visst ämne när det gäller mig? Nej jag vill för stunden inte vara kär i någon, nej jag är för stunden inte kär i någon och nej jag har inte heller någon direkt lust att bli kär i någon just nu. Punkt. Get the pic? Alla ni som tror eller anar er fram till känslor som ni tror jag kanske har för somliga personer, droppa det. Ni är bra fel ute, som vanligt inom detta område.

Nu blir det Tranemo... to da Thildamobile!

Helg...

Eller ska jag kalla det för vecka? Känns mer som det, som om jag varit borta länge. Nåja, har haft en rätt... tja, underbar helg? Jobbat 24 timmar, varav 21 timmar i behandlingstid och 3 i fixa runt och vara trevlig i repan. Tror jag i runda slängar fått 2700? Mhm, det funkar fint det... Sen har jag dessutom fått 600 spän i dricks... dricks får man aaaaaldrig! Inte i Sverige, väldigt ovanligt. Hade ett par i lördags på två halvkroppar, de stannade kvar extra till söndagen enbart för att kunna få två behandlingar till av mig :) Sånt gör en så sjukt glad, de var dessutom supermysiga. Frun var tyska dessutom så jag fick prata massa tyska, har inte gjort det på evigheter. Insåg lite att det saknats, får åka och hälsa på syster när hon skaffat sig umgänge Leipzig helt enkelt :)

Hihi, och man känner sig inte så lite uppskattad då spa-chefen säger till mig "Thilda, eftersom att vi ännu inte kan klona dig... så tror du att du skulle kunna hitta flera som dig?" Så om någon som känner sig manad... borde kanske börja umgås lite mer med folk i mitt slag, så kan man ju ha koll på saker :)

Och denna helgen har det mest varit Gunilla som jobbat (den undebara Gunillan) Hon är så sjukt mysig, håller i vattengympan med och är sjukgymnast. Hon har en så positiv atmosfär runt sig att man blir glad bara av att se henne. Liten är hon, går inte ens till min axel och är väl över 60 någonstans. Underbar!

Och dessutom, i fredags var det nog en Ecci-dag på jobbet. 75% av mina kunder bestod av små (läs:korta) gnomer till tjejer med långt blont/enstaka fall brunt hår i 20+ åldern. Jag mest undrade vart denna invasionen kom ifrån...

Sen så har det ju varit annat med, en händelse som bland annat gav luft till repliken "Tack, detta var... njutningsfullt", och gav mig ett telefonnummer och 500 kr i dricks. Udda, udda, udda! Haha, höl på att garva ihjäl mig (men det syntes givetvis inte). Kung av alla kungar när det gäller att hålla masken! Men sekunden personen i fråga gått utanför dörren, stängde jag den försiktigt, vred på vattnet för fullt och fullkomligt bröt samman i ett hysteriskt skrattanfall :D Hahaha, tror det lätt var en av de mest underliga händelserna i mitt liv hittills. Allt jag säger är att ni får räkna ut själva vad som hände och att jag ärligt talat var helt och hållet oskyldig... på riktigt alltså.

Men men, varje dag då man kom tillbaka till huset efter att ha jobbat 8 timmar var man inte ens trött. Jag var bara glad, så underbara människor det varit hela helgen. Hjärtat känner sig som en smile ungefär. Dessutom när jag gymmade i lördags (sjukt, sjukt skönt) så höll mitt knä helt och hållet. Det är något som jag ochså längtat efter :) Och duktig var jag med att enbart träna strax över 1 timme och inte få vanliga psykflippar och träna 3 :P

Har haft massa betänketid denna helgen med, framför allt i fredags. Vet inte vad det var med mig, men jag tänkte i så skumma banor, började tänka framtid igen... och det får jag inte. Det bara ställer till det. Framtid sker ju alltid, så varför ens bekymmra sig? Men bra med folk som är vakna när jag är, klockan någon gång i 6 i lördags fick man meddelande av Miss Åland. Varför var jag vaken då? Men bra med folk som sagt, då kan man sysselsätta sig. Han var på kräftfiske :P Samma sak lördag natt, tror att jag kanske vaknat eller nått? Minns inte riktigt, men vaken blev jag iaf? Telefonen ringde, min tankegång gick följande "Emil?? Varför står det Emil? Ska det inte stå Alarm?" Innan jag kopplat hade jag tryckt på "snooza". Tre sekunder senare ringer telefonen igen, nu vaken och klar i skallen svarar man. Förvånad röst som utropar "Nejmen, hon svarar juh!" Tja, vad brukar du göra när telefonen ringer? Springa och gömma dig? :P En förfriskad Emil i Trollhättan sittandes i en gungställning med massa öl och med massagefrågor på skallen. Klockan var då 03.38 :)

Nåväl, på vägen hem insåg jag att när jag i spontanbesökskänslor försökte komma på vem man skulle spontanbesöka (har fortfarande inte orkat lägga över alla nummer så en hel del var ju inte att räkna med) så kom jag fram till en sak. Iår har jag mer eller mindre dumpat större delen av min umgängeskrets i Gbg? Hoppsan, och vet ni vad? Det rör mig inte i ryggen! Känns som om jag har rensat ut all skit och sparat de få genuina människor som jag faktiskt vill umgås med. Och i ärlighetens namn så är ni inte så många. Finns ju mängder med människor som jag tycker om att umgås med... men de där frekventa som man känner ett sting av att något saknas... de är inte så många.

Och det rör mig inte i ryggen! Är en bättre människa utan alla er falska, manipulerande, frihetsberövande och allmänt no-good-for-me-personer (okey, kanske liiiten överdrift här. Men shit the same, är på gott humör idag efter den här helgen sååå) Sen det jag stack från den personen som jag var, lämnade henne i Sverige... ensam och övergiven... så har jag vuxit. Var inte helt medveten om att jag gjorde det, men under tiden där nere skalade jag av mig rätt mycket. Kom hem med en väska fylld med delar av en annan person (hehe, läs det som ni vill :)) och en insikt:

I don't need you anymore, inser jag att en person inte är bra för mig så slutar jag helt enkelt att umgås med denna. Punkt slut, känner jag minsta lilla att jag ändrar mig så gör jag det med ett skratt inom mig då jag kan umgås med denna personen utan att trycka ner min person. Skådespel med ärliga insatser är bra, de var de oärliga som jag dumpat. Kan lura i personer vad jag vill om jag har lust med det, lurar inte mig själv med det längre.

Om någon tar åt sig så.... ta åt er! Ni är välkommna att även känna den stilettklack som jag kör upp i arslet på er! Det var så lite så, gör det gärna igen om ni inte fattar vinken ;)

Nu ska jag ut i sommarvädret, njuta av den härliga luften och skratta mig blå i ansiktet om jag så vill. Det finns personer som får ta del av mig i nöd och lust, om någon annan är intresserad så kan ni ju börja skrapa på ytan... inte på mig utan på er själva. Är inte intresserad av männskor som ser mig som ett objekt att söka självbekräftelse i, so don't bother. Jag är tillräckligt fuckad i skallen som jag är, så det kan bara gå bättre :)

Sol, sommar, hästar och galenskaper... nu ska det andas!

Wtf...

Så dök en låt upp, en som jag aldrig förrut hört i hela mitt liv, men nu sitter jag här med tårar i ögonen och känner mig melankolisk. Wtf! Berg-och-dalbana, kan man inte få några så varningstecken innan? Förbaskat vad känslig man ska vara ibland då...

Häver effekten med att lyssna på Universal Poplab och se en svans, som jag misstänker tillhör min hund, försvinna förbi i en väldans smygig fart. Någonting säger mig att hon är påväg ut på äventyr som hon inte ska vara på. Så fuffsjakt blir det nu en vända... sen när har inte det piggat upp en? Bara att se det där trynet förvandlas i ett påkommet erhm-jag-har-inte-gjort-något-...-alls...-lovar?- uttryck får mig alltid att skratta. Den där förbaskade skrällehunden...

...

Med tanke på alla drömmar som cirkulerar får jag lov att ta locket av min ilska åt min senaste dröm. Visst drömmer jag mycket konstigheter, men denna gjorde mig grovt irriterad. Vaknade hyperstressad... på tungan hade jag någonting otroligt viktigt. Om det var någonting jag skulle göra, säga eller inte vice versa det vet jag inte. Men grejen var den att det hade med Anna och göra, och iom att jag inte visste vad det var som skulle göras/sägas/whatever så kunde jag inte "rädda" henne (ja, det kändes som om det var frågan om liv eller död här. Så viktigt var det) Så jag vaknade upp stressad och jättearg på mig själv samt extremt orolig för Anna. Tackar så hemskt mycket för den uteblivna informationen som fortfarande gör att jag har en hård knut i magen... förbaskade drömmar.

Dessutom vaknade jag upp med ett stort blåmärke på min vänstra kind. Någon som vänligen kan förklara vart det kommer ifrån? Hade det inte när jag somnade... vem ska jag misstänka?

Har förövrigt drömt sjukt mycket den senaste tiden, vet inte riktigt vad som försigår... och jag undrar fortfarande när effekterna från medicinen ska avta (om det nu är dem). De sa att det kanske kunde ta ett litet tag, vet själv inte om jag ska räkna 2 ½ år som ett litet tag?

Tänkte så smånigom packa mitt pick och pack, kolla med Anna hur livet ser ut och kanske bege mig ut i de åsianska trakterna. Åker till jobbet imorgon istället... orka idag änna. Får brumma hemifrån vid 6 tiden imorgon... yeay... hoppas hoppas att det jobbar några roliga personer i helgen, så man slipper bo själv (det gör mig inget) med konstiga människor som jag inte greppar (detta stör mig dock mer). Men kul att Monica är tillbaka från semestern, alltid kul att skvallra lite med chefen. Hon är en mys hon...

Men nu var Thilda lite pengar rikare, min "svarta låda" börjar bli rätt så bra nu. Får fnurra ut hur bra så småningom.

Men men, packa Thildas kappsäck? Mhm, det kan vara en idé...

Erhm...

Hur kunde denna dagen bli såhär smockad? Hoppsan tiden finner ingen plats, men kanske hinner jag med att tvinga in en dusch i tidsplanen (seriöst, annars släpper jag nog nte in min kund genom dörren. No no!) Är mitt i racet att rida fyra hästar, tvätta, packa samt göra iordning för behandling... allt på samma gång. Ok, jag ljuger inte när jag känner mig förvirrad idag. För det är jag... fast det är jag jämt? Eller ofta i alla fall so there you have it... inge lögn.

Nåväl, torka kläder... eller leta reda på kläder som man ska hitta som ska med till jobbet? Hmm, shit the same... får ut och rida klart istället.

Nästa vecka ska jag till Freddy, uiii. Kommer bli strålande, åker upp på tisdag och sedan brummar vi på onsdagen hem till mig... ska bli bra prylar det. Mitt i allt ska jag även hinna med att åka med Rebecka så hon ska få starta Lucky (funderar på att skjuta upp detta en vecka... hinner ju inte med) och preppa fyra hästar för tävlingarna som går av stapeln den helgen. Oi, känner mig speedad. Nåväl, vad gör man inte?

Men ikväll så blir det familjen Nordlöf och sedan brumma vidare för att åka till jobbet? Eller ska jag åka på morgonen imorgon? Detta är en stor fråga men I guess att jag finner vad jag ska göra förr eller senare.

Igår var en dag det med, hyser enormt mycket mer respekt för alla de föräldrarna som vandrar runt världen. Respect på er... hade nämligen hand om en 7-åring och en 11-åring halva dagen igår. Slutkörd? På vägen hem diskuterades det piercingar och tatueringar... varav de båda små fröknarna var helt förfasade över detta ämnet. Annas ring i läppen var ju illa nog (stora aj och fy vad ont var det här) men jag tror aldrig jag sett så stora ögon som när jag berättade om Clabbes blinkade tunga ;) My god sådana teorier de små fröknarna hade om hur saker och ting går till. Och ett oundvikligt ämne dök ju upp (fy och fasa) "Thildaaaa, har inte du någon pojkvän?", "Varför inte dåååå?", "Men du är ju jättegammal snart juuuuuu" My god sådant babbel, diskuterades diverse om folk de känner som var tillsammans med andra folk och om annat vettigt som några i dne åldern kan bidra till detta ämne. Barn och idioter... jag säger då det :)

Men en underlig detalj som hela tiden var i bakhuvudet var att så fort jag var tyst eller så fort jag var själv så gled mina tankar iväg... helt och hållet. Kändes som om jag var någon annanstans, ljudet runt omkring dämpades tills det bara var ett tyst sorl i bakgrunden. Stegrades gradvis när man återvände till verkligenheten igen för att så småningom mattas av igen. Kändes som att åka en berg-och-dalbana där människorna man umgicks med och allt deras ljud var i topparna.

Nåja, underlig känsla av att vara glad så fort man hade någon att prata med... och känna sig osynlig såfort blicken vändes bort. Massa tankar igår, tankar som jag inte ens kan greppa idag, de känns så formlösa. En silvrig substans som flyter framför ögonen på mig, man kan urskilja fragment av bilder däri... men aldrig helheten.

Men jag hade bråttom var det ja...