Det här suger rent ut sagt...

Jävla skit...

Jag har varken tid, lust eller råd att vara sjuk. Jävla skit!

Sjukdag två (någonsin, har aldrig missat en jobbdag tidigare... och då verkligen inte två.... eller FYRA som det kommer bli. Och då har jag tom jobbat med hjärnskakning, avsliten trapezius, spicka i knäskålen, lossat revben samt blödningar i både knäna för att nämna några små detaljer.) Jag håller på att bli tokig.

Det roligaste av allt? Jag känner mig hur pigg som helst.

Började i måndags, kliade lite i halsen. Men inte så jag reflekterade något mer över det hela. Kändes ungefär som om det till och från satt en knäckebrödssmula i halsen. Mina sista två kunder började det bli jäkligt varmt i rummet, men det läste jag som att jag hade haft killar (karlar, män... what ever) hela eftermiddagen.

Sista kunden lämnar rummet. Jag börjar småhosta lite, Bestämmer mig för att skippa träningen, för att vara på den säkra sidan.

Tisdag morgon, en lite argare knäckebrödsmula i halsen. Men det är lugnt... sitter och äter frukost. Börjar känna att saker kanske inte helt är som de ska. Men det är lugnt... Inser strax därefter att jag visst har feber... får ringa Eva och rapportera. Tycker att det borde gå över på en dag då jag som sagt känner mig helt pigg i övrigt. När jag väl erkännt för mig själv att jag faktiskt är sjuk roar jag mig med att bli helt feberyr. Vadå självkontroll? Skrämmande.

Vaknar upp idag, feberfri! Men hostar så att jag tror att lungorna ska trilla ut... känner mig fortfarande superpigg. Wtf! Ska jag nu vara sjuk så låt mig vara sjuk, vad är vitsen med att vara fullt fungerande men är tvungen att stanna hemma pga lungorna snart trillar ut?

Wtf! Och bara för att vara på den säkra sidan så måste jag vara hemma imorgon... och med största sannolikhet även på fredag.

Det här suger.


Ännu roligare igår... feberyra, tristess, löning och internetauktioner är en MYCKET dålig kombination.

Sitter är nu med två enorma tavlor som ska fraktas åt mitt håll inom kort. Wtf?

Jävla bindande bud... finns det alkospärrar så bort det tusan finnas feberspärrar.

Som sagt, det här suger...

Får dessutom starta om träningen på måndag... från början. Yeay?

Missförstå mig rätt, är förbannat pigg och på rätt så gott humör... men Faaaaaaan!

Killer Queen...

Ny vecka, nya tag.

Massa jobb, massa plugg, massa träning. That's it folks. Fullt :)

Ligger i lite tankar, men det är ju ingenting ovanligt. Är ju trots allt ledig, och ledig är ingenting som jag är bra på att vara.

Nytt schema för veckan, vilket innebär att jag måste kolla in och komma ihåg övningarna för den dagen det är. Hugah, enklare med sanna rutiner vecka in och vecka ut. Men här ska det inte vara enkelt.

Vovven min har gått upp sina kilon igen så nu är han fin så fin. Dock vägrar utslagen att ge sig :/ Foderallergi? Mm, verkar som det.

Vet inte vad jag skulle ha sagt, har inte så mycket att säga nu för tiden. Vet att det blir roliga kunder i veckan. Glädjer mig åt det. Tiden går så fort då :)

Funderar över saker och ting, ständigt.

Samson, skogen och myrstack. Min vovve på vinterpromenad med syster i mellandagarna. De öronen, får mig att le gör de allt.

Årets mest deprimerande dag?

Det är det tydligen idag det. Hur i hela friden kommer man ens fram till något sådant? Och hur orkar man lägga ner tid till att komma fram till något som garanterad kommer att falla under kategorin "Onödigt vetande". Forskare *suck*

Min helg har varit fullsmockad. Det märktes garanterat i lördags då jag tvärdäckade kl 21. Helt slut. Samma sak på söndagen. Men min vana trogen så vaknade jag kring tolv någon gång. Strongt. Roligast var inatt då jag vaknade vid ett-tiden av att samson låg och gnällde i soffan. Inte det där "jag måste gå ut nuuuuuu"-gnället utan mer "synd om mig"-stuket på det hela. Jag gick upp, och det visade sig att samson ville ha sällskap när han skulle äta. Så jag fick lugnt sitta där på hallgolvet tills han ätit klart. Knäppvovve <3

Idag har jag seriös träningsvärk... kan ha något med att göra att idag var åttonde dagen irad på gymmet. No good, men men fyra dagar kvar tills kroppen får ledigt. Tungt, kommer nog sova skönt (några timmar) i helgen.

Ont, ont, ont... ingen rolig dag att vara massör till yrket. Aj aj aj, men jag får skylla mig själv :D Bara mitt fel att jag är beroende? Men fasiken inte mitt fel att det finns massa biffiga pojkar där... det är väl deras fel? Right?

Biffiga, fina, svettiga pojkar. Precis så som de ska vara, behöver inte ruinera det roliga med att prata liksom. Prat, prat prat... onödigt!

I helgen hittade iaf Samson en gympojke som han godkände (tror jag). Han började dra efter honom på parkeringen med näsan ihärdigt sniffandes och med svansen viftandes på ett undrande sätt :D

Kunde ju lita till 100 % på Thildas omdöme... frågan är om Samsons väger lika tungt eller om han går efter helt andra kriterier när han bedömmer människor? :)

Ledig dag...

Vet många som skuttar av lycka när de har en ledig dag. Just nu är jag inte av den uppfattningen... måste hålla mig ständigt upptagen, sysselsatt... annars funkar det inte.

Har idag roat mig med att klättra i berg. Med Samson. Det var svettigt, jobbigt, riskabelt och jäkligt roligt. Enklare att ta sig upp än ner dock, snorhalt är inte det roligaste underlaget när man ska ta sig neråt med en vovve i andra änden av snöret. Man han var så duktig så, när han insåg efter några försök att det inte var lägligt att gå dit näsan tyckte det var intressant... utan att det var lite viktigare att hålla koll på vad matte gjorde så hon inte skulle vurpa (igen).

Fin dag, solig och kall. Så som det ska vara.

Ska iväg och massera ikväll ochså, mhm. Alltid bra med fickpengar så att säga.

Nu är bara frågan ad jag ska sysselsätta mig med fram tills dess. Borde väl egentligen städa, speciellt skura bort alla stora tassavtryck från mitt golv (frusen mark mkt bättre än blöt). Men känner inte riktigt för sådana ordentliga saker idag.

En sak som alltid går att lägga tid på är att planera nästa semester. Grindelwald!! En av världens vackraste platser, har du inte varit där så har du seriöst missat något fantastiskt. Men hey, kanske bara jag som anser att en sådan semester är fullkomligt underbar? Och underbart är vad det ska bli, när jag nu väl åker dit. Vet inte om jag ska semestra eller plugga på min semester i sommar.

Plugga är ju aldrig fel, och jag borde ha kunnat få ihop tillräckligt med pengar för utbildningen ochså. Men sen så behöver jag spara mina pengar för att skaffa hus. För mycket dyra saker åt alla håll?

Har ju hittat mitt hus. Synd bara att det är en hel del för mycket för mig att ha råd med :(

Nåväl, jag kanske hittar en resepartner och en rik sambo i samma veva? Är snart på väg att tycka att fru Fortuna är skyldig mig det. Men jag skapar min egen tur, får bara se när den infaller :)

...

Bättre humör idag, varför? Jag är en enkel varelse, glädjer mig åt enkla små saker. Som att jag inte alls tappat allt på ca. 3 veckors uppehåll från gymmet. Kondisen är lite sämre, men inte mkt. Visst gör knäna ont med varför vet jag ju redan och de slutar nästa vecka. Men körde ben idag, hade låga förhoppningar... och vikterna kändes lättare än någonsin. Då blir jag glad, men stoppade på 120 kg bara för att köra igenom dem lite. Borde kunna börja köra 150 kg här så snart höger knäet stabiliserat sig aningens mer.

Den här veckan blir det tll att kolla läget på kroppen, så får schemat börja att följas från och med måndag.

Och en annan sak som gör mig på gott humör, den där knäppa bruden Amina. Jag kan vara ditt orakel anytime baby :P Tokfrans.

Pratade med Freddy häromdagen ochså. Bra det, ska planeras in en grillning så fort vädret tillåter så att vi kan catcha up lite grann. Det behövs.

Men saken är som sådan, det gör fortfarande förbannat ont varje gång jag vänder bilen hemmåt. För jag vet om vad som inte längre finns där, även om jag stundtals kan förtränga det så kommer det alltid upp till ytan. Ingen som skäller när jag kommer hem, ingen raketnäsa som fångar saker innan de ens träffat golvet... inga djupa, kloka ögon som alltid funnits där tidigare. Tomt.

En av många bidragande faktorer.

Igår natt, ca kl 2 roade jag mig med att göra ett IQ-test. Roligt att jag som vanligt får ett högt resultat, med mina styrkor i ordkunskap (duh) och i, hör och häpna, logiskt tänkande. Ha! Du ser.

Saker och ting gnager i bakhuvudet. Gnager seriöst, försöker ignorera det men helst av allt vill jag bara skrika.

Skrika rakt ut.

Skrika på någon.

Skrika ut allt...

Joke's on me...

Antar jag i alla fall.

Inte för att mitt sinne för humor är så speciellt väl bibehållet när jag knappt ätit och sovit på en vecka. Kan meddela att det då är = 0.

Roligt är det däremot med hur historien verkligen har en tendens att upprepa sig själv. I mitt fall är det samma scenario, dock i olika miljöer, årtal och med utbytbara ansikten på skådespelarna. Det spelas upp om igen och igen och igen och igen. Roligt det där.

Ser ni mig skratta? Nej just det ja, mitt sinne för humor är förstunden offline. Återkommer om det igen om 1 vecka, 1 år eller kanske 1 årtionde. Eller säger som Microsoft: When we're fucking ready.

Vet ärligt talat inte hur jag ska få rätsida på det hela. Men jag antar att det är något som jag får komma på själv. Inte som om det springer runt några bollplank till höger och vänster här. Tänk hur dumt det skulle se ut?

Vad jag vet är att min kropp mest gör ont, men det är ju inte så underligt. Vad den lever på vet jag inte riktigt. Men den brukar hålla igång sig själv rätt länge. Ska bli spännande att se hur den klarar av allt nu när jobbet drar igång ordentligt. Samtidigt som jag ska tvinga in mig själv till gymmet igen från och med imorgon. Haft uppehåll i tre veckor nu. Får hoppas på att hungern kommer tillbaka när den får slita hund.

Hade jag vunnit mycket pengar nu så skulle jag flytta till ett hus långt bort. Enda jag skulle sysselsätta mig med skulle vara att sova tills jag inte längre kunde sova mer och gå långa promenader i skogen med Samson. Inget annat. Just nu låter det som paradiset. För mig.

Hur som helst så ska jag snart påbörja den härliga resan som förhoppningsvis slutar i att jag får sova mer än en timme inatt. Men jag tvivlar på det.

Och en liten önskan tills nästa år. Då är det ett nytt årtionde.Låt inte det året börja med död det med. Jag gillar inte den traditionen som börjat att utveckla sig själv. Det är för många år nu.

Nya årtiondet, jag sätter mitt hopp till dig. Låt det här året bara springa förbi så jag sedan kan förtränga hela det årtiondet som passerat. Kalla det en milstolpe om du vill. Vad som.

Asleep...

Kommer älska dig för evigt...

Back to work...

Mina planer med att återställa min dygnsrytm till... tja att faktiskt sova mer än max 3 timmar om natten går väl inte helt bra. Men väckarklockan ringer 05.30 och då borde jag seriöst vara utvilad. För efter det drar jobbet igång igen för fulla muggar.

Vet om att jag har fulla dagar i åtminstonde 1 ½ månad i förväg. Vill du få en tid så gäller det att boka i förtid serru.

Men ska bli roligt att höra alla jul och semesterhistorier. Lyssna på allt faktiskt. Tycker om att lyssna på vad folk har att säga, speciellt när jag dessutom vet om att jag inte har någon som helst del i vad de berättar. Behöver inte lyssna efter undertoner eller försöka förstå vad som sägs mellan raderna. Jag kan bara lyssna för att jag tycker om det, för att jag är ett par öron som egentligen inte hör dit och som inte heller kommer yppa vidare vad jag hört. I de fallen trivs jag att vara ett par öron, det är avslappnat... dessutom är det inget som jag bär runt på. Allting samlas bakom den stängda dörren vid mina rum. De bor kvar där, iom det faktum att det inte har med mig att göra och jag inte behöver lösa något. Är ju bara ett par öron. Fina små öron måste jag tillägga.

Nu ikväll har jag roat mig åt att lära den där tokiga gathunden nya trix. Han får mig att skratta han. Mina försök blev till att Samson gjorde (på rad) sitt, ligg, höger vänster tass, höger vänster hopp, vila, halvt kryp och snurra runt. Följt av att han hoppade upp på soffan, skällde och stirrade på mig som om "Men kom igen matte! Något av det där bara MÅSTE ha varit rätt?"

Jag bad om "Backa" jag, haha typ det enda som han inte gjorde i sin lilla serie :)

Skönt att få skratta lite. Underligt dock hur en smått klumpig, hårig fyrbenig kan lyckas med det som barhudade tvåbeningar misslyckas med? Och inte bara det. Han kurar ihop sig hos mig trots att jag vet att han egentligen har så mkt spring i benen att det är smått omöjligt att ligga stilla.

Människans bästa vän.

Dock så tror jag att min allra bästa vän ligger för döden. Vill inte tänka på det, men hur kan jag låta bli? Känns som om ett hål håller på att grävas i mitt hjärta... i förtid? Men så som det verkar just nu...

...

Snart är semestern slut och jag känner mig tröttare än någonsin, tömd på både energi och motivation. Bra? Inte riktigt.

Har inte gjort så mycket idag, mest läst min bok, varit ute och cyklat med hunden tills jag kände att mina kinder brann. Lugn dag, men har i alla fall lyckats med att avancera ur mina pjamasbyxor idag. Det är något som inte varit helt enkelt de andra dagarna. Dock måste jag säga att min förvandling från pjamasklädd till nyårsfin var intressant. Varför ha andra kläder på sig däremellan?

Men på onsdag börjar jobbet igen, ska bli skönt. Fylla dagarna med mina kunder och vara så fullt upptagen med dem att jag inte ens märker att dagen springer förbi. Upp, jobba, träna, sova. Mer behöver jag inte.

Och förhoppningsvis kan jag börja sova då igen. Sömnlösa nätter börjar tära på mig. Somnade någon gång efter fem igår. Dvs att jag tillbringade ungefär fem timmar ligga stirrandes i taket. Kul... speciellt med det här hjärnkontoret. Ännu roligare är det när ögonen slås upp innan sju och kroppen säger "Upp med dig, du har sovit klart". Min kropp följer klockan, inte sig själv.

Faktum är att jag klarar mig bättre på egen hand. Fick återigen få mig själv att inse det igår. Har i alla fall vett nog att nu för tiden sticka när jag känner att jag har människor runt omkring mig som jag inte vill ha där... inte då.

Men en dörr är stängd nu... gläntade på den men den är nu igenspikad.