...

Snart är semestern slut och jag känner mig tröttare än någonsin, tömd på både energi och motivation. Bra? Inte riktigt.

Har inte gjort så mycket idag, mest läst min bok, varit ute och cyklat med hunden tills jag kände att mina kinder brann. Lugn dag, men har i alla fall lyckats med att avancera ur mina pjamasbyxor idag. Det är något som inte varit helt enkelt de andra dagarna. Dock måste jag säga att min förvandling från pjamasklädd till nyårsfin var intressant. Varför ha andra kläder på sig däremellan?

Men på onsdag börjar jobbet igen, ska bli skönt. Fylla dagarna med mina kunder och vara så fullt upptagen med dem att jag inte ens märker att dagen springer förbi. Upp, jobba, träna, sova. Mer behöver jag inte.

Och förhoppningsvis kan jag börja sova då igen. Sömnlösa nätter börjar tära på mig. Somnade någon gång efter fem igår. Dvs att jag tillbringade ungefär fem timmar ligga stirrandes i taket. Kul... speciellt med det här hjärnkontoret. Ännu roligare är det när ögonen slås upp innan sju och kroppen säger "Upp med dig, du har sovit klart". Min kropp följer klockan, inte sig själv.

Faktum är att jag klarar mig bättre på egen hand. Fick återigen få mig själv att inse det igår. Har i alla fall vett nog att nu för tiden sticka när jag känner att jag har människor runt omkring mig som jag inte vill ha där... inte då.

Men en dörr är stängd nu... gläntade på den men den är nu igenspikad.