Tankegångar...

Thilda kommer att bli bra... troligtvis är bara imunförsvaret kraftigt nedsatt pga hennes tumörer. Inte bra det... men bättre än vad jag befarade.


Har sett en film idag. Sommersault. Den berörde mig? Jag vet inte varför... men jag kände igen mig själv i huvudpersonen... mycket.

Lite nedstämd nu... mycket tankar som virvlar runt i hjärnan. En myriad av gångar som snor sig, förvillar sig bortåt och stöter på återvändsgränder...

Tankegångar... vill få ordning på dem. Men samtidigt inte? Om jag tar bort den delen av mig själv... förändras inte mitt jag då?

Det stormar ute... jag ryser.

Ryser av välbehag... men ochså av ett underliggande obehag.

Det smyger sig fram och letar upp sprickor i fasaden... vill få andas frisk luft.

Allas rättighet? Nej.

Förvisas återigen in i det dolda...



"Cause soulmates never die"