Morgonstund...

Har inte guld i mund... inte denna morgonen. Snarare galla...

Har varit med hunden hela natten. Hon är sämre än någonsin... får väl börja vänja mig vid en tanke, en som jag inte vill tänka på. Vill inte förlora henne... hon är min ständiga kompanjon, vart med mig igenom så mycket... och jag med henne.

Försöker hoppas på att det bara är någonting hon ätit, men det har pågått under såpass lång tid nu att den inbillningen börjar att svaja. Hon är så liten och tunn nu, och den här hunden som aldrig har varit svår att hålla i hull. Tunn, tunn... tunn.

Jag mår illa... och ska börja bege mig till skolan. Sjukdomslära hela dagen... passande?

Sen är det direkt åka hem, hämta häst och sticka till träningen. För att sedan hem igen och kasta hunden i bilen och åka till veterinären... Skulle egentligen iväg på roliga saker idag... men det går inte? Varför ska allting alltid hända på samma dag?

Jag mår illa... frukosten ska stanna i min mage... den ska stanna där.

Springer ut till bilen nu för att hindra illamåendet att få kontrollen. Tar några djupa andetag och sätter en järnhand runt mage... denna dagen ska gå bra?

Illamående... bilen... nu