Gör om, gör rätt...

Kan ju som sagt inte mer än undra.

Att stänga av tankekontoret har varit en halvt framgångsrik historia. Fungerar för det mesta, men ibland bubblar det över. Har så mycket stenar som vänds och vrids på. Letar efter något... söker.

Tror det är lite efter en stadig punkt i tillvaron... känns fortfarande lösryckt. Bidar min tid inför något. Vet egentligen inte varför jag ser allt som tillfälligt. Ingen vits att binda upp sig, ingen vits att bona om och göra klart i och med att jag ändåså inte kommer stanna kvar länge nog för att använda mig av det? Tillfälligheter... tillfälligt.

Det är så lätt att glömma saker som man fortfarande bearbetar. Törn i sidorna som fortfarande sitter kvar, förgiftade sår som kämpar för att läka. Så länge som jag håller farten upp så är det inget som jag känner av, när jag lägger mig stilla i mitt eget huvud så hör jag det. Ett malande ljud bakifrån skallen. Bearbetar, ständigt. Är så lätt att gå upp i jobben, träning och förtränga allt det andra. Saker och ting känns fullvärdiga då du inte har tid att tänka på dem i någon större utsträckning.

Bristerna i upplägget syns dock from a distance.

Behöver något tydligt avstamp. Gått och klurat på det stor del av dagen. Vad? Behöver markera tydligt för mig själv där dåtiden slutar, möts upp med nutiden för att övergå i framtiden. Behöver en vågskål mitt i.

Är vråltrött och har flummat runt i telefon de senaste 2 timmarna. Skrattat och bara pratat ovett, sjukt skönt är det.

Borde nu seriöst piska in mig i duschen så jag får sova någon gång. Det dröser ned snö från himlen och kan verkligen inte mig då.

Räknar dagarna tills nästa hellediga dag. Vet inte när en sådan kommer att inträffa. En sådan som du inte gör ett dugg på mer än tofflar runt hemma. Sjukt skönt...