Sunday, November 22, 2009

Dränkt kattunge...

Det blir man när det regnar och man knappt befinner sig utomhus. Är man däremot utomhus och det fullständigt vräker ner så blir man bara lite fuktig... är det bara jag som missat logiken i det hela? :)

Sitter just nu under en stor filt och försöker få upp värmen igen. Så att jag kan övertyga mig själv om att gå till affären. För seriöst, nu är det så där härligt ungkarlstomt i kylskåpet igen. Finns... lite mjölk, ägg och två kalkonskivor :) Grattis till mig! Och så som den här fröken äter just nu så trillar det i en och annan matbit så att säga.

Men tur att man har andra saker som gör en varm. Som sms från världens finaste vän som skriver världens finaste saker. Är så glad för det oförklarliga som förde oss samman.

Har varit ute i skogen och andats lite frisk luft. Sovit med bubben i famnen och pussat på honom när han snarkat lite för högt. Känns som om man offrat rätt mycket när beslutet togs att ändra på livet. Saknar kontakten med små, stora, blöta och/eller håriga näsor. De ger en så otroligt mycket mer än vad människor kan ana, eller förstå.

Funderar fortfarande. Tror inte att det är jag som känner helt fel? Brukar inte ha fel gällande sånt här så troligen inte nu heller? Men jag låter det vara, kommer ju att dyka upp något annat som fångar min uppmärksamhet. Hoppas på att jag får en liten uppenbarelse om vad det är som jag vill syssla med. Nog för att jag är grym på mitt jobb men jag kan inte se mig själv hålla på med detta om 40 år? Men vet om att det jag kommer klura ut det sinom tid :)

Just nu sitter jag i mycket viktigare funderingar. Nämligen födelsedagspresenter och julklappar. På tisdag fyller två finisar år. Väldigt olika åldrar med fortfarande. Emma ska jag försöka hinna med att få till en liten middag med, för vi behöver sätta oss ner och prata ikapp oss. Har sprungit om och ringt om varandra i väldigt många veckor nu :/ Och den andra.... tja.... han får ju mig :D Och det kan ju inte vara en så pjåkig present? Eller? Så de är redan utklurade...

Men julklappar alltså... iår känns det som en lite jobbigare sysselsättning. Inte för att själva grejen är besvärlig, men hösten har gått så sanslöst fort iår att jag inte hunnit med att fatta att det är slutet av november redan. Ska ta en vända på lördag och hitta lite inspiration (och köpa mina darlingar till ankelboots som jag spanade in förra veckan). Förhoppningsvis hittar jag några små roliga julklappar med :) Så vilka vill stå på julklappslistan iår? Känner mig förvirrad på de planet :D

Fullt upp nu framöver, fokus fokus fokus. Fullbokad på jobbet tills den 24:e december. Första lediga dagen :) Men tur att det är två partyglada helger först :) På lördag vet jag inte riktigt vad som ska hända mer än att vi ska ut, vet knappt ens vilka vi är heller förutom att jag ingår i det hela. Nästa helg kommer pojken och hälsar på. Så då hoppas jag få lite finare väder så några saker som jag kanske ska planera går att hitta på. Mhm.

Ska försöka komma ihåg att ringa och kolla läget med Vemdalen ochså :) Kom på att jag inte har koll på vad jag sa när jag pratade med Mats. Alls! Var ju typ dagen efter hela Leif-historien och allt. Vet bara att jag sa att "Jag lånar jättegärna lägenheten och ringer i höst när jag vet mer!". Och återigen är det slutet på november nu :P Så, använda telefonen det ska jag göra :)

Rörig idag... eller just nu. Men det är mest för att jag inte alls känner för att gå utanför dörren mer idag! Även om jag vet om att det inte blir kul imorgon bitti om jag inte har någon frukost att äta! Satsa på att knata iväg om typ.... 20 minuter? Kan ju alltid försöka åtminstonde!

Till andra vill man ju bara säga att: Tid finns det alltid, man måste bara vilja att den finns där! Människor har gått och blivit så tråkiga med ursäkter om tidsbrist och trötthet. Tror ni att det blir bättre av att inte ta sig tid till fina saker? Nej, om det är så ni tror att det är att vara vuxen så kan jag meddela er om att jag i sådana fall tycker väldigt synd om er.

Finns inget bättre än att få umgås med dem som man inte behöver tänka med eller ens behöver bry sig om något med. Bara vara eller hitta på saker spelar ingen som helst roll, så länge som man faktiskt gör det. Som en liten mobil fristad som man kan besöka vart som helst när som helst. Slippa vara någon annan än sig själv och det gör inget om man säger saker som är helt.... fel... för i en fristad är allt som är en själv tillåtet :) Jobbetik och allt annat kan hoppa ut genom fönstret och man kan slappna av. Bara vara... andas. Hur kan man inte ha tid för sådant? Utan andning finns inget liv, enkel formel eller hur? :)

Ovärderligt.

No comments: