Here we go again...

Seriöst? Hur i helvete änna...

Så nu sitter jag här igen... stirrandes på mobiltelefonen och undrar "Vad i helvete..." Trodde jag sagt mitt lite grann (dum som jag är) och får ett ännu värre svar tillbaka. Det är som Anna säger: Jättefint... om det varit 6 månader framåt...

Sätta en fot i munnen så att sådana här ord inte hoppar ur hans mun? Ska det vara så här illa över telefon vill jag inte ens veta hur det blir när vi ses igen. Eller som jag känner för stunden: Om vi ses igen...

Är det något jag inte går väl med eller något som jag inte kan hantera så är det när någon säger att de gillar mig. Eller sm i det här fallet: älskar mig... Wtf!?!

Ta en bit mossa och placera den på huvudet, vips så har du gått under jorden...

Nåväl... tänka på annat. Nästa tävling blir 25:e i Göteborg (uiii), skulle egentligen startat på lördagen men de hade stängt anmälan en vecka tidigare än vad som var sagt pga för många starter... Så nu blir det nationell tävling i stället. Får se hur det går... måste ragga någon hjälp ochså.

Till helgen blir det tävling med Murmel på lördag (uiiiii, första gången jag är på westerntävling :)) sedan hem för att åka till Boel för grillkväll och antagligen utekväll (uiiii, vad det än blir :)) Bruden fyller ju år imorgon! 22... vill inte fylla det iår :/ Men I guess att jag inte kommer bry mig när jag väl kommer dit.

Idag har det varit tantiga utflykter till affären på cykel :) Haha, Murmel och jag hoppade på varsin cykel och cyklade de 8 kilometrarna till byn, handlade, åt en glass och trampade sedan 8 kilometer tillbaka till skogen. Bra prylar!

Tror jag ska stänga av mobilen ikväll... kommer ju få en hjärtattack snart så som det hoppar till varje gång den säger pipskvätt. Inte hälsosamt att få sin första hjärtattack när man är 21 har jag hört...

Idéer om vad man ska göra med pojkvaskern ombedes...