Grus i maskineriet...

Tankarna vill sig inte riktigt få någon ordning, känns som om jag väntar på något. Vad har jag inte riktigt kommit fram till, men jag stressar upp mig över saker som jag egentligen inte borde bry mig skvatt om. Vet inte om det beror på att det känns som om jag står på mer ostabil mark nu, vill kunna lita på att stöttepelarna verkligen står stabilt. Åt ena hållet känns det bergsfast, åt andra som gungfly... varför?

Nåväl, borde kunna pusta ut när det gäller ett ämne nu i alla fall. Om inte jag haft den otroliga "turen" som krävs för att ta sig igenom bägge kryphålen.

Nåväl, imorgon bär det i alla fall av. Är inte i närheten av färdigpackad då hälften av kläderna hänger i torkskåpet, tvättmaskinen, stugan... alla skor är i alla fall med :) Nu ikväll ska jag "bara" orda iordning med allt smink och alla smycken... mhm, de är ochså viktiga. Boel bara skrattade åt mig innan och konstaterade att jag blivit mer konstig än vad jag var innan, fast menat på ett snällt sätt så (hoppas jag) :) Och lösningen på hur man ska få med sig alla prylar hem igen var ju enkelt genialisk när jag kom på den, jag köper ju helt enkelt en nya väska i London om det skulle behövas :) No more worries på det planet, just nu är det mest hur allting ska få plats som det är...

Nåväl, på något sätt ska jag dessutom hinna rida alla fem hästar imorgon innan jag sticker där efter lunch. Så gå upp i tid? Vilket innebär att jag måste på något sätt somna ikväll... tips? Nåväl, får helt enkelt vända på dygnet nästa vecka, fast då till helgen blir det nog party igen. Borde väl egentligen jobba, men får tänka på att jag inte får tid med partyliv när jag väl fått hem Samson... så jag förtjänar det? Men då ska jag och Boel nog ut och svira... planer på att haka på?

Nu ska min hjärna sluta att snurra så att jag kan koncentrera mig på sånt som är viktigt, får kolla upp annan skit nästa vecka. Komma på vad det är med mig? Men det kanske är som sagt, min kropp behöver lite semester? Vi kan ju i alla fall hoppas på att det bara är det som spökar...

Men gonatt om ett tag...