Morgonstund...

Nu ska jag precis iväg för att hämta upp Boel, ska plåga oss lite på gymmet var tanken. Får köra axlar idag var planen, för träningsvärk har jag inte kvar (pucko).

Igår råkade jag nog bli lite mer rödischhårig än vad jag helt planerat. Whoooops, men men får se hur det ser ut imorrn. Fast iofs, rödaktigt hår passar perfekt till vad jag ska ha på mig imorgon :)

Nåväl, har väl egentligen inget att säga. Och för stunden vet jag inte vad man ens ska säga... svårt att hitta rätt ord när man vet om att det inte spelar någon roll vad man säger. Så alltså struntar jag i det och kör på att antigen vara tyst eller babbla i min vanliga osammanhängande ordning.

Förstår inte varför folk säger att "det kommer att ordna sig" etc. Har de inte varit i samma sits själva? Man vill ju inte höra de orden då ens värld precis kraschat samman och man står i spillrorna till det som en gång var ens hjärta. Det man kan göra är att lägga en tub karlssons klister i utkanten så att den som vill kan börja pussla... eller så gör man ingenting än att sitta tyst och mata med choklad.

Nåväl, alla ord spelar ändåså ingen roll så inte underligt att folk inte vet vilka som är det rätta.

Jaha, mot stundande träningsvärk?