Hoppsan...

När Clabbe nu klagade på mig för att jag skrev för lite så såg jag att det återigen var en vecka sen? Whoops, jag har totalt fallit ur stilen. Mestadels för jag mest tänkt på sådant som jag inte har någon större lust att formulera om i ord... eller lust var fel ordval. Jag vet inte hur?

Känner mig ständigt stressad, inte så att det syns på mig med det knottrar sig under huden. Tiden går, tiden går... tiden går. Inte med ben men på något sätt har den en tendens att springa om mig. Hela tiden. Huden min blir brunare... och saltare. Rastlöshet.

Sitter för stunden och knapprar på en jobbansökan, jag har aldrig skrivit en sådan. Åtminstonde inte på riktigt, hej världen? Inte mycket som jag egentligen behövt ordna själv. Väldigt lite, har mest hängt med i svängarna och tänkt "Tja, allt för illa kan det ju aldrig gå". Men avskyr själva tanken på att söka jobb, gå på intervjuer och liknande. Hatar att bli bedömd. Känner mig alltid som en komplett loser som knappt kan stava till sitt eget namn framför att känna sig säker på att jag kan det jag sysslar med. Bevis i ryggen så kan jag ju det?

Får lite smärre ångest? Prestationsångest? Eller bara ångest över att jag gjort såpass lite som jag har? Eller i alla fall så ser det ut så i mitt kära CV, tur nog så känner inte jag så. Men får man det på papper... så står det skrivet där.

Har ingen aning vad jag har i tankarna idag. Är både glad och väldigt grinig på samma gång. Stubinen äro kort är en sak som är säkert. Har dock haft en bra helg. Fiskmåsar som stal kycklingfiléer från grillen (trodde jag skulle skratta ihjäl mig, vi blev omringade av 40 fåglar ^^), massa bad i havet, skön stämning på jobbet... massa trötta skratt. Och massa feta, genomsvettiga karlar. Jag tror att det med flit slussades merparten av den skalan till mitt rum. Hallå, luftrenaren bodde på mitt rum! Hu, okej för karllukt... men för mycket är för! mycket.

Saknade Jennie lite granna, henne kan man prata med saker om. Diskutera igenom sexfrågor och annat som man har i tankarna. Även om jag uppskattar den enkla, sorglösa blondinstämningen som rådde. Härligt att bara vara komplett blåst mer eller mindre större delen av tiden.

Punkt.