Sunday, October 3, 2010

igen...

Tårar som trillar ner för mina kinder. Stora, långsamma... lämnar ränder i jobbsminket.

Saknad... saknad efter så mycket. Saknad efter så många.

Drömmar gör mina nätter instabila. Sömnen får ej vara hel. Avbrott, uppvaknanden... ständigt.

Imorgon är det början på ytterligare en vecka... ytterligare en.

Hur stoppar man tiden?

Försöker... men inget kommer tillbaka. Vad är det som krävs egentligen?

Saknad... ekande stort tomrum. Saknad...

No comments: