Igår kändes det lite bättre, men fortfarande skumt. Kom till gymmet, huvudvärken började försöka ta sig ut genom skallen.Blev att cykla 1 mil för att sedan åka hem och lägga mig på soffan.
Idag var jag ledig. Planen var: upp, ut och gå en sväng med Elvis, sedan gymmet. Promenaden gick bra, hem skulle börja göra mig iordning *dunk dunk dunk dunk* Huvudet får fnatt från nacken. Trevligt, blev att slacka lite tills det blev promenad med Boel och hundarna.
Imorgon hoppas jag att det finns tid så att Eva hinner fixa min nacke lite innan jag börjar jobba. Vet precis varifrån det kommer. Känner de små jävlarna i nacken. Fyra punkter, två längst ut på vardera sida i occipitalis samt en i vardera lev. scapulae. När jag jobbar gör de så ont att inte ens jag har disciplin nog att kunna trycka bort dem själv. Så då får det bli hjälp av kollega :)
Imorgon ska jag träna i vilket fall som, får se om det blir innan eller efter jobbet bara. Beror på hur herr Nacke tänker uppföra sig.
Och idag har jag blivit lite fattigare? Kläder för några tusenlappar. Thank you, men det förtjänade jag ^^ Nu ska det bara inhandlas lite skor med. Har det börjat dyka upp några söta ballerinaskor än?? Någon som vet? Hm, jag får rota runt i butikerna till helgen helt enkelt. Och någon söt liten klack hamnar säkerligen ochså med i påsen om jag känner mig själv rätt :)
I övrigt så har jag världens sötaste sovkompis just nu. Han sover PÅ min huvudkudde och använder MITT huvud som hans kudde. Hänger ni med? Jätteskönt att sova så... verkligen.
Även om det knappt går en sekund när jag tittar på honom som jag inte känner en saknad efter stora parabolöron, ljusgul päls, den överlyckliga uppsynen och de stoooora blöta disk-disk-pussarna som man fick i tid och otid (helst när matte var färdigsminkad). Städade bort nosavtrycken från mina bilrutor i lördags. Kändes hemskt. Har inte haft hjärta att städa bort dem, för när man börjar städa bort saker så betyder det att han verkligen är borta... hans matskål står fortfaraande framme med torrfoder i. Antar att jag kommer runt att ta tag i det så småningom ochså. Babysteps...
Det här är i alla fall Elvis för er som inte träffat honom ännu:
No comments:
Post a Comment