Kanske inte helt så, men det känns så. Försöker klura ut vad det är jag klurar på? Hur kan man inte veta?
Hör hur hjärnan mal och hur det grubblar innanför pannbenet. Men jag vet varken på vad eller varför. Låter det vettigt? Hjärnan är ett koncept som jag aldrig kommer komma förstå mig på. Du kan grubbla hur mycket du vill om ämnet, hjärnan ligger alltid minst två steg före dig ändå.
Drar mig undan, blir ytlig och tråkig.
Försökt dränka oljudet från skallen hela dagen idag. Funkar inte. Försökt koppla bort den med. Det ville den verkligen inte. Ska till gymmet om ett tag, det brukar funka.
Sociala Thilda ska anmäla sig till tjänstgöring sen när hon är något sånär att umgås med igen. See you when I get there... helgen v. 14? Kan satsa på det i alla fall.
Wednesday, March 10, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment