Wednesday, September 19, 2007

Orkar inte mer...

Vad är vitsen? Salt på mina kinder... varför ens bry sig? Jo, det är enkelt... för det är helt enkelt inte bara svart eller vitt. Grattis världen, du är en gråzon. Är bara trött, har ingen motivation... ingen lust... till något.

För att förstå en situation så måste man vara insatt i den... om man ens förstår någonting då. Visst, flytta... det låter så jävla enkelt men det är det inte. Vet seriöst inte vad jag ska göra... orkar inte ens ta tag i att få ordning på hästarna. Sätter de lite motstånd så börjar jag bara att gråta. Seriöst menat, som igår... Lucky stod och stegra och bråka... jag satt bara och grät. Jag orkar inte!

Har blodsmak i munnen.... blöder från halsen. Bra det, så ömtålig att jag inte ens klarar av att gräla längre. Blodkärlen spricker... grejt

Underligt att mitt humör är som det är... men sin vardag i kaos så är det inte så konstig. Hur kan man stå stabilt med fötterna i gungfly?

Alla är som väggar mot varandra, ingen böjer sig... ingen försöker ens förstå... inte att förklara heller för den delen. Kaos...

Svart jävla hål... seriöst... ska sluta tänka, sluta bry mig... sluta vara? Bara glida med och svara på tilltal. Låter som ett lockande liv... men det är så det är. När jag är hemma är jag antingen så tyst det går eller så är man i grälfasen. Och folk frågar mig varför jag har svårt med känslor? Ha, det är ju bara ett stort skämt... vem vill ha mer kaos?

Hur mycket i skiten man än sitter så är det svårt att lämna den. Vad ska jag göra, packa mina väskor och bara må piss över att jag lämnat den? Få ångest över att jag inte är där och hjälper till, ångest över att jag sviker? Nej tack, klarar mig utan ännu mer ångest. Den bägaren är full...

Passande nog så spelas Staying Alive på radion...

Kunde lika gärna ha struntat i hela det är året, lagt mig själv i dvala eller helt enkelt bara hoppat över det. Känns som om någon skulle öppna munnen och säga någonting till mig, vad som helst, så skulle jag börja gråta... eller börja... är salt som jag är.

Ut i stallet och få ordning på den detaljen. Det brukar nästan alltid funka, hur illa det än har varit tidigare... kunde alltid få mig att slappna av, öppna upp eller någonting. Nu känner jag mig bara likgiltig till det med, eller likgiltig är fel ord...

känner mig bara sorgsen

...

Sitter och dricker té i min stora témugg... vet inte riktigt vad jag egentligen har att säga. Gårdagen... nåväl, vet inte vad jag ska kalla den heller.

Snart börjar ytterligare en upptagen dag som alla andra, ska åka med bilen om 15 minuter för att lämna in den. Sen ska det ridas... och sedan ska jag packa in Lina i lastbilen och köra henne till Slöinge. Där går väl säkerligen resten av min dag... hoppas att inte senan har smällt. Då vet jag seriöst inte vad jag gör...

Imorgon och på fredag är det kurs, borde få ordning på Lucky idag så att han går bra då. Försökte igår... men första gången så orkade jag bara inte ta tag i problemen. Bara bad honom att snälla sluta och bara satt där. Det är inte jag...

De är känsliga för sinnesstämningar... så inte konstigt att de beter sig som de gör. När jag inte är mitt normala bestämda jag som garanterar säkerhet så blir de nerviga och rädda för saker de egentligen inte bryr sig om. Dockan har återfått sina psykflippar, så jag antar att hon är frisk nu? Men när jag är som jag är så kan jag inte hantera dem... vi höll på att rasa ut för ett smärre stup igår... gick inte att komma åt henne... gick inte att återfå kontollen... hon bara låste sig. Grejt, ta tag i mitt jäkla sinne så att det inte går ut över andra, speciellt inte mina hästar... då kan det gå illa. Har ingen större lust att hamna i rullstol så att säga...

Sunday, September 16, 2007

Trasig...

Så känner jag mig åtminstonde... drömt för många tragiska drömmar för att bli pepp resterande av denna dagen i alla fall. Jobbigare än vanligt är de... grejt

Men hur trött jag varit är bara bevisat av alla de "Hur ser du ut?... skit vad trött du ser ut... säkert att du inte vill gå hem?" Kommentarerna som jag ådragit mig sen i fredags. I don't give a fuck, är trött... tur att smink existerar så att man nte skrämmer bort kunderna i alla fall.

Nåväl, fullt upp imorgon... upp tidigt. Försöka hinna träna... seriöst måste hinna träna. Känner mig som en jag vet inte vad för stunden...

Bah, ska leka lertroll så småningom. Anne är en kul filur... blir påkastad saker till och från. Så lera och alger ska det bli... anywho... ologiska tankar.

Bokat upp mig på jobb hela vintern... så jag ska väl jobba kanske åtta helger i rad. Bye bye socialt liv, känner inte riktigt för att fira saker och ting i vilket fall. Till vilken nytta ska man sitta runt bland fulla människor och känna att man vill vara någon annanstans?

Vill mest ifrån saker och ting... känns som om det kommer att bli komplicerat så fort jag börjar ta tag i allt igen... eller vaddå allt? Men men, saker som ska tas tag i alla fall, antar att det blir sådana. Orka... borde skaffa en tatuering som säger det...

Ska på något sätt hinna med att åka in till Göteborg i veckan för att vara social med en person...

Sen så ryker min lejonman om en vecka eller nått... får se vad de hittar på. Den är på stört humör för stunden... haft mer eller mindre lockigt hår hela dagen. Orka... fast iofs, min inställning till att fixa håret idag var att hoppa i duschen, slänga i saltvatten... i med lite control freak och föna det.

Vet inte ens vad tanken med början var idag... något måste det ha varit. Men vad ska man göra åt det? Poff, borta, väck, gone... no more.

Ta Peter Siepen, gör honom mer maskulin och ge honom mycket mycket mer muskler så har du en kille som jag hade på bänken idag. Inte ens mitt pokerfejs kunde hålla sig helt... var tvungen att löst påpeka "Så du tränar rätt så mycket du va..?" My god säger jag dig, det där var en kropp som hette duga.

Nåväl, dagen... kanske får man sova inatt? Sova och drömma fina drömmar...

Ska ut i stallet en vända och plåstra om Lina lite... grejt att det alltid händer saker när jag inte är hemma. Alltid är det något...

Rörigt? Njä, egentligen inte... mest trasiga tankegångar som inte hittar sin maka igen. Massa egentligen som vill ner på papper men det stor ett stort fett Orka framför dem som en mur så jag viker mig för makten i ordet

Friday, September 14, 2007

Helg...

Ska hoppa i bilen nu, eler snart eller hur allt med tid och rum nu befattar sig. Först blir det kurs sedan blir det färd upp till smögen för att jobba helgen. Och denna gång är det inget äckel där, han fick sparken. Polisen ringde häromdagen för att höra mig om lite händelser och annat. Kul det...

Kunde inte sova igår, tankarna bara snurrade runt runt runt runt. Försökte hitta saker att sysselsätta mig med så det landade slutligen på att kura ner sig under täcket och kolla på One tree hill tills klockan var någonting alldelles för sent. Paranoid, kunde inte sova. Paranoid, kunde inte gå ned på nedervåningen. Paranoid, kunde inte gå utanför dörren och se vad som väsnades. Ibland är man bara liten liten...

Nåväl, detta året kommer att bli fortsatt intressant om man ser det ur en självstuderande synvinkel. Känns inte som om jag hänger ihop med mig själv överhuvud taget så jag tänkte att varför inte göra det bästa av situationen och kolla hur jag beter mig. Psykflippad vet jag ju redan om att jag är, men det är intressant att se det utifrån...

Anyway, har nästan bestämt mig för att jobba alla helger dec-jan... det är åtta helger i rad. Puh, men pengar det får jag... kommer man att orka? Får ta mig en riktig funderare...

Men det kommer en bra människa för att jobba med mig i fortsättningen. Det kommer att bli kul och mycket prat... det kan behövas. Umgås för lite med folk som man bara kan prata med... kanske därför att känslan av en till person i huvudet mitt har vuxit sig starkare. Nåväl, brist på saker...

Flytta från saker? Det skulle inte vara fel. Egentligen så varför skulle jag vara kvar? Rent logiskt sätt? Finns ju ingen i närheten av mig längre så det är ett bra tillfälle. Men ett år är garanterat här, får se vart man hamnar. Är faktiskt inte så stressad över det längre (för stunden). Jag har någon som håller mig sällskap i mina drömmar...

Wednesday, September 12, 2007

Alltså...

Pojkar och bilar är lite samma grej som det är med tjejer och skor. Förälskelse eller total besatthet? Fast å andra sidan, vart går den gränsen? Nåväl, en glad Miss Åland i ena örat som vroomar med nya bilisen och sen ringer far min som är och provar bilar. Det skiljer trettio år på året mellan dessa två män... underligt att de har exact samma tonläge när de pratar med en. Det stavas pojkar i en leksaksaffär...

Nåväl, trött som stryk.... eller kroppen känns som om den åkt på en omgång i alla fall. Massera hästar morgon till eftermiddag är visst tydligen jobbigt har jag märkt. Puh, men intressant att jobba med stresspunkter. Mhm, man får roliga reaktioner och det är inte lika mycket klapprande tänder i luften som det var innan. Nu är det mest halvslutna ögon och en massa dräggel. Fick världens blötaste puss av Bertil idag (hur fan kan man döpa en stackars hästkrake till Bertil??) han är världens mysigaste och skiner upp bara man ägnar honom lite uppmärksamhet. Varför faller jag alltid för de som är lite utanför? Men hans önsketänkande för dagen var nog att jag skulle stå och massera rumpan på honom resten av min tid :)

Anyway, borde ut och rida lite nu. Mhm, hinna massera mina hästar och jobba dem. Grattis till mig som kommer att vara inne vid midnatt? Och fy bubblan för att det rekomenderade för tävlingshästar är att de blir masserade 2-3 ggr i veckan... hjälp?

Och kan någon förklara för mig vad det är med alla sår denna veckan? Har massa sår som jag inte vet var de kommer ifrån... på sådana här bra ställen som på ett revben, i nacken, under hakan, har tre sår i ena ögonbrynet och två sår på insidan av underläppen. Wtf? Antigen har jag väl dragit på mig något eller så har jag lyckats äta någonting som jag inte borde. Grejt, nåväl tur att man bara pluggar hela denna veckan och är täckt av smuts... förhoppningsvis har det gått över tills lördag då jag ska jobba...

Skakar och fryser, trots att jag är överpackad med kläder. Nåväl, om något bryter ut så får det lov att göra det när jag har tid...

Tuesday, September 11, 2007

...

Total torka, har inte ens någonting att svamla om.

Nåväl, dagarna består för stunden av att hoppa undan och väja för bett som siktar på ens rumpa och/eller anklar. Är totalt täckt i smuts och är allmänt trött. Nåja, stimulerande är det dock väldigt mycket som man redan fått inbankat i skallen sedan tidigare jämfört med de andra i gruppen. Kan redan allt utantill liksom, men men... imorgon blir det nya saker.

Anyway, natten...

Saturday, September 8, 2007

Fotboll och party?

Är väl egentligen alldelles för trött för att orka med en kväll (dag?) på stan. Puh, är helt mösig efter gårdagens utgång och har träningsvärk som satan i mina stackars rumpmuskler och magmuskler efter gymmet igår. Misshandlade dem rätt illa iofs så jag antar att jag har mig själv att skylla...

Ser skum ut så fort jag ser mig själv i spegeln...

Nåväl, mot Göteborg och EM-kval?

Nästa vecka ska jag plugga, det ska nog blir rätt kul. Just för att det är någonting som är roligt och att det dessutom bara är en vecka. Jag är verkligen inget plugghuvud...